God jul & gott nytt år!

Året närmar sig sitt slut! Det har varit en intensiv höst för min del med mycket resande och jag har inte riktigt hunnit med bloggandet. Men med det nya året kommer en ny start och säkert ny inspiration också - jag har redan uppslag på några spännande ämnen!

Den stora nyheten är förstås att SP Brandteknik och Norsk Brannteknisk Laboratorium (NBL) startar ett nära samarbete. SINTEF och SP kommer att samäga NBL. Detta öppnar också upp för nya projekt och samarbeten. I början på året kommer jag själv delta i ett projekt där både NBL, SP Brandteknik och DBI ingår för att ge förslag på hur brandklasser för kablar ska implementeras. Och fler samarbeten väntar!

I dagarna har vi också publicerat slutrapporten som utgör en "model code" för vägtunnlar. Upplägget liknar till stor del hur BBR är uppbyggt, man kan nästa säga att det är en BBR för vägtunnlar där det finns både godtagbara lösningar i form av förenklad dimensionering och möjlighet till alternativ med analytisk dimensionering. Slutrapporten kan nu laddas hem från SP:s hemsida. Det har varit ett kul arbete som jag hoppas kommer till nytta både för framtida regler och för praktisk tillämpning.

Nyligen fick vi också positivt besked från SBUF och har nu finansiering säkrad för att nästa år komma igång med ett projekt om bärförmåga vid brand i hallbyggnader. Projektet syftar till att skapa belysa förutsättningarna i reglerna och skapa en gemensam plattform så att bärverk kan dimensioneras på ett rättssäkert och effektivt sätt. Det är kul att allt nu är klart för att komma igång och gehöret från olika delar av branschen är stort!

Och traditionen trogen vill jag i år igen uppmärksamma SINTEFs utmärkta anvisning för pepparkakshus, även brandskydd finns givetvis med. Med detta önskar jag er alla en god jul och gott nytt år!

SFPE Engineering Technology Conference

It's been a great and interesting day at the SFPE Annual Meeting. The Engineering Technology Conference is going on the first two days. There has been numerous good presentations, award ceremonies and reports from the SFPE organization.

I'm proud of the several prizes that Sweden received (see SFPE Sweden homepage, in Swedish: http://www.sfpe-biv.se/nyheter/nyhetsarkiv/10089-prisregn-oever-svenskar-i-usa). Most notably, I must say, is the price to Robert Jonsson for his great effort in mentoring and inspiring at the fire safety engineering programme in Lund. More than 700 students have graduated and Robert is the key person to the successes of the Lund program. A big congratulation to him!

Great presentation were made by Nina Hansen, Denmark, on fire risk assessments in tall residential buildings. I'm sure this may be interesting for the SFPE Sweden's group that currently are looking at fire safety verification of buildings were pre-accepted solutions are not valid, including buildings with more than 16 stories.

My colleague, prof Ulf Wickström, is holding his presentation of a new formula
for calculating time to ignition of solids.

My colleague professor Ulf Wickström presented a simplified formula for calculating time for ignition of solids. Validation with numerical methods show great accuracy and big improvements compared to previous methods.

Kristofer Overholt from Texas University presented a really interesting study on fire penetration into void spaces. Experiments and analytical models were compared. Also, the effect of natural vs PPV ventilation were studied. Fires into the construction is very relevant in Sweden nowadays. We have a good understanding of predicting and analyzing room fires, and the fire brigade are using great tactics. But when it comes to fires in the structures we need more knowledge and new methods. With growing fire damage costs, this is definitely an area where more research is needed.

One interesting conclusion is that the use of PPV may effect the fire behavior and increase the risk of a smoldering fire to a flaming fire. Kudos to Kris at University of Texas, Austin, for great work in the area.

SFPE Annual Meeting: Fire Safety Engineering in Europe

This week I'm participating at the SFPE Annual Meeting in Savannah, GA. Savannah is great with warm weather and a welcome change from the cold autumn winds back in Sweden. I'll be reporting from the conference at the blog. More information about the annual meeting is found here:

http://www.sfpe.org/SharpenYourExpertise/Education/2012SFPEAnnualMeeting.aspx

This morning I'll be holding my keynote speech on Fire Safety Engineering in Europe - which you may see below!

Fire Safety Engineering in Europe - Opportunities and Challenges on Prezi

Lyckat brandseminarium 27/9

Ingemar Olofsson på Daloc presenterar tidsplanen för CE-märkning av
dörrar och vad som händer om regeringen tar bort typgodkännadet innan
man kan CE-märka. Foto: Joel Wibelius/Sebastian Thuns

Förra veckan höll vi ett brandseminarium i Lund. Anordnare var TK 181, som är den svenska kommittén för brandsäkerhet inom standardiseringen. Det var en givande dag med många intressanta diskussioner. Den stora frågan var vad som händer när byggproduktförordningen träder i kraft nästa år. Samtidigt lyfte vi från kommittén också fram det arbete som nu har kommit långt inom fire safety engineering. Som ett led i detta hoppas vi nu få en konsultmedlem i kommittén.

Sammanfattning av dagen:

• CE-märkning blir obligatorisk 1 juli 2013 genom byggproduktförordningen (CPR)
• ... men CE-märkning är inte möjliga på alla områden. Och vissa undantag finns
• Regeringen har inte bestämt vad som händer med typgodkännande och andra märkningar. Utfallet av regeringens beslut kommer att få stor påverkan för både produktindustri, användare och övriga i byggsektorn
• CPR innebär nya förutsättningar men kontaktpunkter i varje medlemsland kan guida...
• ... och nationella myndighter kan göra marknadskontroll av produkterna som släpps på marknaden
• Man ska dock skilja på regler för försäljningen (CE-märkningen) och hur de senare används i byggnaden...
• ... även i senare fallet finns regler och här har byggnadsnämnden tillsyn
• CE-märkningen innebär en harmoniserad marknad men alla länder tillämpar inte det på samma sätt ändå - detta är dock något som ska jämnas ut över tid och något som Kommissionen driver
• CE-märkningen är inte en kvalitetsgaranti utan byggherren måste själv försäkra sig om att byggreglerna uppfylls, dvs. att byggprodukten har rätt kvalité och används på rätt sätt
• I vissa fall är byggreglerna tydliga, men i andra måste byggherren själv välja nivå mot byggreglerna
• Många osäkerheter kvarstår och det kommer på vissa områden vara en övergångsperiod, eller åtminstone en period med parallella system
• Fire safety engineering är på framväxt i Sverige/Norden/Europa och kan påverka efterfrågan på byggproduykter
• Närmst ligger nordisk standard medan arbetet i Europa går långsammare
• Standarder är här för att stanna och blir viktigare och viktigare. 
• Det finns över 400 harmoniserade standarder som måste tillämpas vid CE-märkning. 
• BBR hänvisar till mer än 40 brandstandarder och det är ytterligare många som blir obligatoriska genom eurokoder m.m.
• Trots att standarderna måste användas pga. svenska och europeiska regelverk är de inte fritt tillgängliga. Det är bra att Boverket nu har fått pengar för att göra standarder mer lättillgängliga - det är dock oklart hur långt detta räcker
• Mer informationsinsatser kommer att behövas för att se till att hela kedjan från produkttillverkning till inköp, montering, uppfyllnad av regler, och installation fungerar - och det även över byggnadens livscykel

Samtliga presentationer från dagen finns här:
http://www.sp.se/sv/units/fire/current/SISsept2012/Sidor/default.aspx

Bättre tillämpning med nya byggregler?

De nya brandskyddsreglerna blir allt mer påtagliga och vi närmar oss snabbt årsskiftet då förra BBR:en inte längre får tillämpas. Detta märks också i debatten - i både online- och liveforum debatteras de nya reglerna flitigt. På den kommande konferensen Brandskydd 2012 kommer vi få höra flera olika parters perspektiv på de nya byggreglerna, med ett särskilt fokus på förhållandet till lagen om skydd mot olyckor. Avslutningen blir en debatt där jag själv ska medverka som moderator. Debattpanelen består representanter för både ansvariga myndigheter, MSB och Boverket, men också viktiga branschorganisationer såsom Sveriges Brandkonsultförening och BIV. Och från Luleå Tekniska Universitet får vi höra forskningsperspektivet på den brännheta debatten om bärförmåga vid brand i hallbyggnaden. Det finns flera spännande frågeställningar just nu som diskuteras som vi kommer att hinna beröra. Och som före detta Boverkare har jag förstås pressen på mig att dra frågorna till sin spets för samtliga debattörer, även mina f.d. kollegor Boverket!

Oskyddade hallar i stål är ett av flera exempel på varierande,
och bristande regeltillämpning. Resultatet är mindre säkra
byggnader och skeva konkurrensförhållanden.

Nyligen publicerade också Brandsäkert en debattartikel från Sveriges Brandkonsultförening på temat de nya byggreglerna. Man ifrågasätter syftet med de nya reglerna, och effekten av reglerna.

Blir inte brandsäkerheten bättre med de nya reglerna? I stort så får jag tyvärr hålla med, de nya brandskyddsreglerna kommer inte dramatiskt att minska antalet skadade i bränder. Det finns flera skäl till detta. (1) Syftet var inte att höja säkerhetsnivån - däremot kunde kostnadseffektiva förbättringar göras. Bakgrunden var bl.a. att Sveriges notoriskt höga byggkostnader inte gav något utrymme för stora kostnadsökningar. (2) Som författarna själva skriver är brandskador till stor del socialt relaterade - tekniska åtgärder är därför mer effektiva riktade mot individers enskilda behov (3) byggnadsbeståndet förnyas dessutom bara med någon procent varje år och det gör att det tar lång tid innan effekten syns i praktiken.

Har då inget blivit bättre? Och varför har vi egentligen reviderat reglerna? Jag menar att brandskyddet faktiskt har blivit bättre på vissa betydelsefulla områden - i motsats till författarna. Här vill jag särskilt lyfta de utsatta grupperna. Med utsatta menar jag de som är utsatta för en väsentligen högre risk, t.ex. pga. att de inte har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet. Dessa grupper må bara utgöra en liten del av befolkningen men här har faktiskt gjorts som innebär en stor förbättring för individen, även om effekten är mindre påtaglig i samhället i stort. Som exempel så är det omkring 100.000 som idag bor på särskilda boende för personer med vårdbehov. För personer i denna verksamhet vet vi att risken att omkomma är flera gånger högre. Genom det nya kravet på sprinkler kommer personer i nya sådana boenden utsättas för en lägre risk. Dessutom har LSO genom de nya byggreglerna fått en ny referenspunkt vilket på sikt lär leda till fler sprinklersystem även i befintliga verksamheter. Förbättring för dessa utsatta personer tycker jag är värd att lyfta - även om det inte räddar resten av Sverige.

Om nu reglerna inte kommer rädda särskilt många liv, vad var då syftet egentligen? Ett stort problem har varit att tillämpningen har varierat. Det finns flera exempel på detta. Och lika många skäl till varför tillämpningen har varierat. En faktor har varit att reglerna har varit otydliga och svåra att mäta.

Ett tydlig exempel på detta är bärförmåga vid brand i hallbyggnader. Debatten pågår här för fullt nu med färska inlägg både i de senaste numren av Tjugofyra7 och andra forum (Tjugofyra7, denna blogg). Och debatten är inte ny, åtminstone sedan 2007 har frågan cirkulerat (se Sirenen 2007, nr 6 "Regelvidrig praxis breder ut sig"). Efter vårens klargörande av Boverket är dock saken klar. Reglerna ger inte stöd för vissa av de  verifieringsmetoder som har använts för att uppföra hallbyggnader med oskyddat stål. För dessa byggnader har man alltså inte uppfyllt reglerna. Resultatet är byggnader som är mindre brandsäkra. Men det har också inneburit en skev konkurrenssituation för konsultbranschen, och inte minst för de andra lösningar och material som möjligen kunde använts istället. Enligt uppgift från Stålbyggnadsinstitutet kan det handla om miljontals kvadratmeter som är byggda på detta sätt.

Det finns flera skäl till varför vi står där vi står men det viktigaste nu tror jag är att blicka framåt. Hur blir vi bättre? Det är några saker jag tror är viktiga att satsa på: 

(1) Reglerna måste vara tydliga, och de måste också respekteras av både säkerhetsskäl och konkurrensskäl, annars riskerar vi en moralisk utförsbacke där brandskyddet kommer att försämras i takt med att man konkurrerar med ge de billigaste lösningarna i gråzonen för vad som egentligen inte är tillåtet enligt reglerna. 

(2) Fler oberoende granskningar, t.ex. tredjepartsgranskningar. Fler kritiska frågor ställs utifrån nya perspektiv och självreflektionen ökar.

(3) Ökat branschdeltagande för gemensamma riktlinjer. Boverket sätter ribban i reglerna men på många områden ska den enskilde projektören göra bedömningar och val. Det kan handla om hur CFD-modeller ska tillämpas, hur man ska hantera de risker Boverket anger för Br0-byggnader eller vad som är rimliga specifikationer för en brandgasventilatorer. Här pågår arbete både inom BIV, inom standardiseringen och i FoU-projekt - men mer liknande satsningar kommer att behövas. 

(4) Bättre och enhetlig tillsyn. Kommunens tillsyn måste bli bättre, och den måste också bli mer konsekvent. Tillsynen fungerar olika över landet och har även funnits tendenser till särkrav i vissa kommuner. Bra att MSB nu ger ut en tillsynshandbok (LSO). Är det Boverket som ger ut nästa (för PBL)?

De nya reglerna löser inte allt detta. Men med en ny start i nya tydligare regler är det ett utmärkt tillfälle att börja jobba med de andra frågorna på allvar. Kanske ger debatten på Brandskydd 2012 en del av svaren på hur vi ska bli bättre - och hos vem bollen ligger. Det behövs.

Nya datum för byggregelutbildningar

Vid årsskiftet gäller BBR 19 skarpt. Vilka byggnader och lösningar hägrar
vid tillämpning av den nya byggnormen?

Nu är datum för höstens öppna byggregelutbildningar spikade! Efter vårens populära utbildningar blir nu tre ytterligare tillfällen i november enligt följande:

9 nov Göteborg
13 nov Malmö
14 nov Stockholm

Konceptet är samma som i våras - fokus BBR 19 och nyheter i lagar & regler - men med mer tid för frågor och diskussion. Jag kommer också ta upp några av de tolkningssvårigheter som har uppmärksammats de senaste månaderna.

Mer information och anmälan finns på SP:s hemsida:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/Utbildninginyabrandskyddsregler.aspx

Välkomna!

Höst & lägesrapportering!

Hösten är här och jag har halkat efter med bloggandet. Under tiden har man fått på nästan samtliga fasadplattor på vårt nya kontorshus i Lund - Ideon Gateway. Här kommer så en liten uppdatering! Vad har hållit mig upptagen på SP-kontoret i Lund?

Utsikten från mitt fönster - och nästa år flyttar vi in i Ideon Gateway som nu
börjar se ganska färdig ut - utvändigt sett.

Målstandard för tunnlar. Vi arbetar med att utveckla ett ramverk för performance-based design för vägtunnlar. Där uttrycks krav på ett målbaserat sätt och detta kan i sin tur verifieras med godtagbara lösningar inom ramen för en förenklad dimensionering. Som alternativ kan analytisk dimensionering användas, t.ex. genom scenarioanalys där man prövar brandskyddets förmåga när ett fordon brinner i tunneln.

Nordisk INSTA-standard för FSE. Riktlinjer för analytisk dimensionering av brandskydd har saknats i fler länder än Sverige. Samtidigt finns det flera skäl till varför ett nordiskt samarbete på området är effektivt, t.ex. så har vi liknande regler i grunden, och avstånden är korta mellan länderna. Kortsiktigt strävar vi i den nordiska standardiseringen (INSTA) efter att harmonisera hur vi arbetar med fire safety engineering, t.ex. att vi använder samma kriterier för kritiska förhållanden/godtagbar exponering. På längre sikt vill vi också utveckla bättre riktlinjer för riskbaserade dimensioneringsmetoder. Ett förslag på standard baserat på det korsiktiga arbetet kommer att gå ut på remiss inom några månader. Och här finns givetvis skäl för konsulter att engagera sig mer inom standardiseringen.

Europeiska standarder för FSE. Även på Europa-nivå pågår arbete inom FSE. Många länder använder sig av metoderna idag, och andra vill öppna upp för möjligheten. Samtidigt finns risken att nya handelshinder för produkter och tjänster skapas om vi inte skapar en gemensam syn på hur metoderna kan och bör användas. Därför är arbetet i gruppen viktigt.

BBR-utbildningar. Efter vårens utbildningsverksamhet har jag fortsatt hålla utbildningar, och fler kommer! Det har varit kul att se att flera konsultfirmor har tagit tillfället att hyra in mig för skräddarsydda utbildningar, t.ex. en heldag om BBR. Givande med mycket diskussion! Men fler öppna utbildningar kommer också, snart har vi datum spikade för kurstillfällen i Malmö, Göteborg och Stockholm under november.

Regelanalys/Tredjepartsgranskning/Second opinion. Det finns många fall där tolkningar behöver göras och BBR är inte alltid solklar. Handböckerna som finns är inte heltäckande och de har inte heller alltid rätt. I dessa uppdrag har jag kunnat bidra med rättssäkra analyser av gällande bestämmelser, vilket kan vara en viktig pusselbit i en projektering eller i ett rättsfall. Tillsammans med mina kollegors höga tekniska kompetens kan vi dessutom erbjuda verifiering av resultat från avancerade modeller eller för att säkerställa att tekniska system som inte följer standard verkligen klarar av sin uppgift.

Vi har flera projekt inom FSE på gång inom SP och jag ska se till att några kollegor delar med sig av detta även här på bloggen! Ett smakprov av detta ges också på SP Byggdagar (3-4 oktober) där vi också får höra Boverket förklara reglerna om bärförmåga vid brand - där vi ju haft en omfattande debatt.

Programmet för brandskydd på SP Byggdagar 4 oktober

Det händer som sagt mycket inom standardiseringen nu på området FSE. Och snart väntar ju obligatorisk CE-märkning som kommer påverka vardagen i byggsektorn. Ett utmärkt tillfälle för konsulter och tillsynsmyndigheter att lära sig mer om detta är Brandseminariet i Lund den 27/9. 

Brandseminariet i Lund 27/9

Jag vill här också poängtera att standardiseringen behöver perspektivet från tillämparna. Standarder om FSE kommer snart att bli ett faktum och när myndigheter hänvisar till dessa måste de användas. Och samma sak gäller ju på byggproduktområdet. Så ta chansen att påverka och engagera er i standardiseringen innan standarderna är beslutade!

Risk levels analyzed in new Swedish building regulations

In the afternoon session yesterday two Swedish fire consultancy companies presented a comparison of risk levels in the old vs. the new regulations. Mainly, the prescribed design parameters, such as the 2 & 10 MW HRR were analyzed. Analyzing risk levels is welcome and there's actually several similar projects going on now in Sweden.

However, some decisions and assumptions were made that may have led to another result.
- Minimum levels are not aspirational, individual practitioners are responsible for choosing a relevant design fire at, or above, the minimum level. Assuming that all consultants choses the lowest safety level is something they are liable for themself.
- Involved companies were not chosen to be statistically representative. Companies on the other ends of the scale may have been excluded. There are examples of design being performed previously where robustness (probably) were not handled at all - whereas the analyses assumes that all companies tested robustness.
- Many data in the analysis were lacking for the Swedish situation and thus data from other sources were used. This introduces uncertainty in the model.
- Difference in the suggested design HRR and the HRR of the consultants is just one factor affecting risk. Other factors, such as fire growth, may have a greater significance.
- A question that was not raised in the presentation is what risk the risk level should be? Could the analyzed values from the consultants have been over-conservative?

The article has great value in starting a discussion, even though no scientifical conclusions may be drawn. It's obvious that there's a great variance in how the previous regulations were applied. Risk levels will now be more conformed with greater societal control.

Further questions must certainly be discussed - what risk level do we get with nationally set values? One question that also is relevant is what the risk level should be? One way would be to compare with the risk levels of prescriptive regulations or with regulations in other countries - and to look more into factors affecting risk levels.

--
The Nordic countries are well represented at the conference. There's some 15-20 Swedes of the 160 participants. In the picture you see Swedish and Icelandic representaties - at the table blocking the emergency exit ;)

Presenting the Swedish fire safety regulations in Hong Kong

Today was the start of 9th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods in Hong Kong. SFPE is hosting the conference at hotel Excelsior.

Hong Kong by night just outside my hotel.

I was presenting together with my former colleague, Caroline Cronsioe, who works at Boverket/The National Board of Housing Building and Planning. We also have two co-authors, David Tonegran from Tyréns and Henrik Bjelland from University of Stavanger.

The topic of the paper is the new Swedish building regulations that were implemented

Link to our paper

Link to our presentation

Some reflections after today is that several countries have mixed experience with performance-based design (PFD). Low competence among regulators may rule out that possibility - prescriptive is more well known. In other cases lack of guidance has led to varying and insufficient fire safety. Give the same problem to ten fire safety engineers and you'll have ten different answers.

This is one reason to why countries such as New Zealand and Sweden starts "prescribing" design values and criteria. There's obvious parallels of structural safety where design loads and resistance have been set nationally for years. It's quite reasonable in my opinion that we set the societal risk level nationally. Compare with road safety where speed limits are natural today but weren't implemented until risk awareness grew. However, more work will be needed on calibration of risk levels for fire safety. Here, international collaboration is welcome - and the conference is an arena for discussing such ideas.

Bärförmåga vid brand: Nya metoder krävs för hallbyggnader

Slutet på våren var hektiskt och jag hann inte komma ikapp på bloggen. Nu har jag dock hunnit ikapp och det är dags för inlägg - denna vecka från Hong Kong där jag ska presentera ett paper på SFPE-konferensen om funktionsbaserade regler. Mer om detta kommer under veckan! 


En av de största nyheterna som hänt under våren i vår lilla del av byggbranschen är det yttrande som Boverket har lämnat om hur reglerna för bärförmåga vid brand i hallbyggnader ska tolkas. Detta har varit en omdiskuterad fråga under flera år och det var en fråga som jag själv jobbade mycket med under min tid på Boverket. Det har hållits ett flertal expertmöten/referensgruppsmöten där frågan har diskuterats där flera sakkunniga och representanter för olika delar av branschen har deltagit. 


Bloggkollegan Wuz har som vanligt varit snabb och har gjort både frågeställningen och svaret tillgängliga. Lite förenklat kan man säga att det handlar om man kan acceptera oskyddade takkonstruktioner i Br2-byggnader. Detta är en särskilt relevant frågeställning i stålhallar där långa spännvidder ofta används och där brandskydd av konstruktionen kan bli kostsamt.


Bakgrunden till Boverkets förtydligande är att tillämpningen har varierat på området vilket kan ha lett till både osund konkurrens och osäkra byggnader. I åtminstone ett fall har detta lett till att räddningstjänsten helt enkelt vägrar göra insats med rökdykning i byggnaden. På samma sätt som kommuner ska tolka reglerna enhetligt i tillsynen så är det viktigt att de som ska tillämpa reglerna för byggherrens räkning gör samma sak. Frågan om räddningstjänstens stegutrymning kom i fokus under våren men nu är det dags att rikta blicken mot tillämpningen av regler för hallbyggnader.


Några slutsatser man kan dra utifrån förtydligandet och reglerna och EKS:
- Maximalt skadeområde enligt EKS betyder maximalt område som får skadas. Det finns inget stöd för att tillämpa 3m-regler i bedömningen eller triangelmodellen för kollapsade byggnadsdelar.
- Kraven på utrymning och bärförmåga ska uppfyllas oberoende av varandra. Det är inte möjligt att använda principen att "utrymning är så snabb" eller "räddningstjänstens behövs inte/kan inte göra insats". Metoder som bygger på en direkt koppling mellan utrymning och bärförmåga vid brand speglar därför inte hela kravbilden i EKS - andra riskfaktorer ska också beaktas, t.ex. räddningstjänstens insats eller risken för att personer inte lyckas utrymma.
- Analytiska dimensioneringsmetoder är ett möjligt alternativ men det finns en tydliga förutsättningar i EKS som måste uppfyllas. Här behövs också en utveckling av nya metoder som accepteras i branschen.

En brandskadad hallbyggnad.

Det som också står klart med förtydligandet är att brandskyddskostnaden kommer att öka när man i tillämpningen rättar sig efter reglerna. Det saknas också bra metoder som är vedertagna av branschen. Behovet av nya handböcker är stort eftersom de som finns antingen är felaktiga eller saknar rimliga och tydliga dimensioneringsmetoder på området. 


Nya projekt behövs därför för utveckling av verifieringsmetoder. Branschen har själv här ett viktigt ansvar då det är tillämpningen som har brustit. Ett sådant projekt måste ha en bred förankring i branschen för att säkerställa de långsiktiga spelregler vi behöver. Här måste självklart Boverket delta så att regeltolkningen tryggas för framtiden. Genom detta kan vi få sunda konkurrensförhållanden, säkra byggnader och rimligt byggande.

Brandsäkra takfötter - nya utmaningar för byggbranschen

För någon månad sedan fick jag förfrågan av Bygg & teknik om att skriva en artikel till Takkonstruktionsnumret. En fråga som har varit aktuell länge är brandskydd av takfötter & vindar. Sagt och gjort - snart kan ni läsa artikeln av mig och Nils Johansson på Lunds universitet. Här kommer ett blogginlägg på ämnet, och mer material finns som sagt snart i Bygg och teknik!

Vi har en lång skadehistorik för brandskydd av vindar och problemet är allmänt känt inom branschen. Ett exempel på trolig takfotsbrand är branden på studentboende på Liborius gata i Göteborg, som jag tidigare skrivit om och det finns gott om andra (dåliga) exempel. Görs då inget åt problemet? Nu börjar faktiskt något hända! Boverket har skärpt reglerna för vissa byggnader och samtidigt riktas uppmärksamheten mot problemet i skolor. I det senare fallet finns stöd i ny forskning vilket ger fastighetsägare och försäkringsbolag nya verktyg.

Med detta i bakgrunden står det klart att byggbranschen står inför nya utmaningar - men samtidigt finns bra verktyg. Med ökade krav från beställare, och tvingande krav från myndigheter måste lösningarna fram. Kraven kan i vissa fall stå i konflikt med andra funktioner, t.ex. fukt/ventilation. Lyckligtvis finns det möjligheter till flexibla lösningar. I artikeln redovisas ett antal förslag med stöd i forskningen om Anlagd Brand och jag beskriver dessa kortfattat nedan. Vissa är mer relevanta för skolor där anlagd brand ofta förekommer i fasad, andra lösningar lämpar sig bäst för bostäder.

Detektionssystem
Ett sätt att tidigt upptäcka fasadbränder är att installera ett detektionssystem. Med tidigare upptäckt ges bättre förutsättningar för att begränsa skadorna genom en tidig insats. Denna typ av tekniska system är förmodligen mest tillämpbar på befintliga enplans skolbyggnader men skulle möjligen kunna användas för andra byggnadstyper efter noggrannare analys.
 
Täta takfötter
För att en brand inte ska spridas till en brännbar takfot eller in på ett vindsutrymme genom en ventilationsspringa kan takfoten tätas och byggas av obrännbart material. Tätning av takfoten kan ske på flera olika sätt, t.ex. med brandtåligt material. Samtidigt måste ventilation och fuktproblematik hanteras. För att undvika problem med fukt måste ventilationen av vinden  ordnas på något annat sätt, t.ex. genom att använda ventil/takhuvar placerade på ovansida av yttertaksbeklädnad, via öppningar under beklädnad med taktegel eller via ventilationsöppningar på gavlarna. Även mekanisk ventilation av vinden skulle kunna användas. Ett annat alternativ kan vara en helt tät takfotundersida med luftöppningar i takfotens utsida, skyddad av hängränna eller plåtbleck så rök och sticklågor inte kan spridas till vinden. Ett problem med att veta hur en tät takfot bör utföras är att det inte finns någon erkänd provningsmetod för detta ändamål, och inga märkningar finns därför inte på marknaden ännu. Det finns dock bra exempel från inträffade bränder. Vid en brand i Sundsvall så undveks brandspridning från översta lägenheten till vinden genom takfoten var försedd med en skiva i obrännbart material. Byggnaden var uppförd 1944 och även om brandskyddet kan vara kompletterat så visar det på att lösningarna har funnits med ett tag.

 En brandsäker takfot kan begränsa brandskadan, som i detta exempel där byggnaden är från 1944. Bra lösningar kan finnas i historieböckerna. Foto: Lars-Göran Nyhlén

Svällande ventiler
Det finns produkter som expanderar när det utsätts för värme. Denna typ av produkter kan vara utförda som ventiler som placeras i takfoten och fungerar vid normala omständigheter som en ventilationsöppning till vinden istället för ventilationsspringan i takfoten. När temperaturen ökar så expanderar ett värmekänsligt material som göra att ventilen stängs för att på så sätt stoppa brand och brandgaser från att komma in i vindsutrymmet. Denna typ av produkt är brandklassad och har använts ett tag i Norge. I Sverige har den dock inte fått så stor spridning. Fördelen med dessa svällande ventiler är att ventileringen av vinden via takfoten bibehålls under normal förhållanden.

Sprinkler
För de fall där brandspridning från en lägenhet till vinden utgör den främsta risken kan en lösning med sprinklersystem vara aktuell. Detta kan t.ex. vara aktuellt i flerbostadshus eller radhus i flera våningar. Genom att ha ett sprinklersystem i den översta lägenheten så kan en brand begränsas eller släckas tidigt. Risken för spridning från lägenheten, via fönster och takfot upp till vinden, är därmed kraftigt begränsad.

Utökade brandcellsgränser
Ytterligare ett alternativ som främst är aktuellt för flerbostadshus och radhus kan vara att utöka brandcellsindelningen. Kraven på skydd av takfot i BBR syftar till att upprätthålla brandcellsgränserna. Om brandcellsgränserna för lägenheterna dras upp till vinden så utgår behovet av skydd av takfoten.

Slutord
Det finns ett flertal olika tekniska lösningar för att begränsa brandspridning till vinden via takfoten. Det är inte rimligt att ge generella rekommendationer för vilken lösning som ska användas eftersom det bedöms vara beroende av konstruktionen och byggnadens arkitektur. Det anses även lämpligt att den brandtekniska lösningen för att skydda mot vindsbrand bedöms separat för varje enskilt projekt. Det är också viktigt att komma ihåg att de nya kraven i byggreglerna är funktionsbaserade. Det finns en flexibilitet och möjlighet att använda flexibla lösningar under förutsättningar att de verifieras analytiskt.

Det är viktigt att poängtera att de nya behoven innebär att nya lösningar måste utvecklas, utvärderas och implementeras - exemplen ovan kan tjäna som inspiration för detta!

Questionnaire on FSE in Europe

SFPE Europe is conducting a survey on the status of fire safety engineering in Europe. For this, we need your help! So far we've collected answers from the following countries:

Belgium Denmark Estonia  Finland  France Germany Italy Norway

Poland Spain Sweden

Switzerland

If your country is not on the list above (or if you have good contacts in another), please send an e-mail to me: michael.stromgren@sp.se and I'll get back to you with the questionnaire. This help is greatly appreciated as we then can work better towards the goal of better fire safety in Europe by proper fire safety engineering.

Heading towards a Fire Safe Europe

Meeting location of the Fire Safe Europe
meeting in Brussels.

Last week I attended a meeting with the Science Advisory Board that is part of Fire Safe Europe. Fire Safe Europe is working for greater awareness of fire safety among policy-makers, both at the European level and in the member states - which I think is great. One of the important questions when working with risk management is risk communication and risk awareness. Societies often tend to be very reactive - we adjust regulation and legislation after incidents happen. With this approach we will always lag behind. Raising risk awareness then, is therefore a great. We need to be aware of the risks, and how to manage them, before accidents happen.


There's also another side of the problem - we also need to do just evaluation of the actual risks. If not, we will end up mismanaging the risks - putting protection where it's not effective and thus wasting societal resources. So how is Europe doing today in the area of fire safety? In fact, that's a quite hard question to answer. It may even be hard to answer on a national level. There is no harmonised way of collected data on fires, or on doing deeper fire investigations. I believe that we need improve our way of collecting information in several ways:


- Better and harmonized statistics. Statistics say that the fire risk in Sweden is five times higher than in the Netherlands. Are the statistics comparable, and if they are correct - what's the underlying reason to the differences? For development and improvement we need good numbers we can trust.
- Deep fire investigations including the response and effect of fire safety systems in buildings. Often, fire investigation tend to focus on blame - who caused the fire? Or, on the actions of the fire brigade, or maybe on how the fire progressed. The invesigations seldom look into fire safety system of the building. Sweden recently expanded the national fire investigation programme to study the behaviour of fire safety systems in buildings - which is commendable! However, it'd be great to exchange experiences to a greater degree with other countries. Many of the most significant fires, leading to change of regulation, are few-time events and since Europe consists of many small countries it would be very benifical to increase the statistical base. For a small country like Sweden the number of buildings are simply not enough to draw conclusions on the relatively "rare" significant fires.
- Pre-fire investigations of fire safety in new and old buildings. There is little, or no, greater investigations about the actual fire safety in buildings. For all of the technical aspects of buildings, several errors may occur, leading to a lower quality. For fire safety, we may have problems with design methods, design assumptions, inadequate workmanshop and when the building is finished - failing maintenance. What do we know of the fire safety of buildings after one, ten or even fifty years? Knowing this becomes increasingly important as we today have tools to optimize fire safety in a new fashion. With narrower safety margins we also need to be able to trust the end results to a higher degree.


Next year the Construction Products Regulation (CPR) will come into full effect in Europe. That will also mean higher competence need for building owners/contractors. CE-marking is no guarantee for fulfilment of fire safety regulation. The CPR focuses on harmonizing the internal market in Europe - we should be able to trade across the borders in Europe. While many of the common European methods resembles the old national ones - we also have an enirely new situation when it comes to verification of fire safety. There is clearly a need to  sure that we keep the actual fire safety at a high level. And for that, we need to measure the actual fire safety level.


Without proper information, and hard facts, on the actual problems we're facing - we'll be stuck in engineering guesswork. We need the information to know where to put the resources. Still, there's a number of things we can start with already. Several tools can be improved, sometimes by fine tuning, and some times more radical changes may be needed.


- regulations, standards and guidelines
- systems for review and control
- levels of competence and qualification of practitioners


In the end, we want the adequate fire safety measures based on the associated risks. Fire safety should also be efficient. We have a lot more competence in Europe today than we had twenty years ago. We have the tools to evaluate and improve fire safety. We just need to use them right. With better information, and better use of the information, we'll have an even greater opportunity to continue our work for a Fire Safe Europe.

Omstart på BBR-turnén - nya datum!

Nöjda deltagare efter kursdagen i Malmö i mars

Förra veckan blev jag tyvärr sjuk och tvingades flytta fram de tre BBR-utbildningarna som jag skulle hållt i Linköping, Stockholm och Sundsvall.  Som tur är har jag väldigt bra medarbetare som kunde hjälpa mig att snabbt planera om utbildningarna - stort tack till Kaisa och Erika för det! Nu hoppas jag verkligen att de nya datumet inte ställer till det för de som redan var anmälda - ledsen om detta orsakat problem! Sen hoppas jag så klart att fler nu kan få chansen, med nya tider kommer också en andra chans att anmäla sig.

Och när jag nu har varit hemma sjuk och inte kunnat använda rösten har jag däremot hunnit titta på utvärderingsenkäterna. Av de som fyllt i enkäterna (mer än hälften) så rekommenderar 98 % andra att gå utbildningen - kul! Extra kul eftersom det är svårt att göra en blandad målgrupp nöjd. En viss kunskap om brandskydd och BBR krävs för att få ut mycket av kursen. Deltagarna har varit representerade av räddningstjänst, brandkonsulter, fastighetsägare, byggnadsnämnd, försäkringsbolag, byggproduktindustri, arkitekter och kontrollansvariga.

Så ta nu chansen att delta på något av följande tillfällen. Anmälan kan göras upp till en vecka innan kurstillfället, men antalet platser är begränsade:
16/4 Linköping
24/4 Luleå
15/5 Stockholm
16/5 Sundsvall

Och efter husmorsråd ska jag fortsätta med en kur av ingefära och honung så att jag håller mig frisk ;)


-- Länkar i inlägget --
Kursanmälan: http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx

FSE in Europe is progressing

For the The Malmö University building Orkanen,
fire safety engineering using risk-based methods were
 used. Rougly 2M€ were saved by this approach. 

Several projects for fire safety engineering going on in Europe and the indicators point in the same direction - fire safety engineering is progressing. The experience of PBD of fire safety in Europe now has a history of about two decades in some countries. Most notably in the UK (1989), in Sweden (1995) as well as Denmark and Norway. Manybuildings wouldn't have been feasible for functional or economical reasons if not performance-based design (PBD), using fire safety engineering methods, would have been possible. And several other countries wants to follow today, not least in Europe. I've written about this before, when I worked at the National Board of Housing, Building and Planning (in Swedish).


In March SBR in the Netherlands hosted an expert meeting on fire safety in high rise buildings. The Netherlands are in need of a more modern approach to fire safety and thus wanted a discussion. I moderated the session where four representatives from different european countries presented one high rise each. While some things differ regarding fire safety approaches, we also do have a lot in common. The most progressive design was done in the UK and in Sweden - where fire safety engineering is allowed to full extent. Germany, on the other hand, have prescriptive regulations for high rise buildings which means a more rigid design.


In the european standardization work is going on to establish standards on fire safety engineering. One of the  things we are looking right now is how fire safety engineering is used in connection to prescriptive regulations. This is the primary method being used in Sweden and we will be presenting this approach in the SFPE Conference on Performance Based Design in Hong Kong in June. 


The Society of Fire Protection Engineers (SFPE) is the largest international community gather fire safety professionals. A European group has recently been formed and two new national chapters has newly joined, namely the Benelux Chapter and the Polish Chapter. Since before, we have chapters in France, Spain, Italy and Sweden. And the door is open for more chapters. With SFPE Europe, it will be easier to find common ground on important aspects such as education, certification, policy-making and regulation.


With all these signs, all these projects going, I'm confident that an interesting road lies ahead of us. We've seen the big eurocodes project on structural safety of constructions being implemented after thirty years of collaboration. Hopefully it won't take that long time for the area of fire safety. With a common european approach we will eventually be able to have a more open market with regards of fire safety products and services. It won't be easy, of course, but that's where we're heading.


Both the european standardization, SFPE Europe and national chapters needs active members - feel free to contact me if you're interested and I'll tell you who to talk to. Grab the opportunities ahead and be part of the action!


PS. If you wish to subscribe to the blog posts that are made in English on this blog, see the links below to the right. You may subscribe either by feeds, i.e. RSS, or by e-mail.

Utbildningsturnén är igång!

På första utbildningen deltog 40 förväntansfulla personer ;)

Sådär! Nu har min utbildningsturné kommit igång! Idag höll jag en endagarsutbildning om de nya byggreglerna i Göteborg. Och deltagarna verkar vara nöjda! Det är så klart alltid svårt att hitta balansen i innehållet för en blandad publik men som helhet gav deltagarna gott betyg i utvärderingen! Imorgon väntar Malmö och en ny publik. Vi landade på cirka 40 personer i Göteborg, och på de andra orterna blir det nog lite mindre grupper. Vilket ju ger fördelen att det skapar bättre förutsättningar för dialog. För nästa veckas tillfällen i Linköping, Stockholm och Sundsvall finns dock en sista chans att anmäla sig! Likaså för Luleå i slutet på april. Ev. finnas någon enstaka plats kvar även när anmälningstiden har gått ut:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx



Utbildningen flöt på bra - som alltid är det dock svårt att hitta avvägningen mellan innehåll och hur mycket tid som ska ges för diskussion. Vi hann dock med många frågor under dagen kändes det som. Det är alltid spännande att höra vilka problem man stöter på i tillämpningen av reglerna. Några frågor som vållar huvudbry är t.ex. entresoler och klassning av byggnader i industrier. Utskjutsstegar kom upp (som vanligt..) - och en ny fråga för mig var hur man reser en sådan stege mot ett pivotfönster (där stegen ju riskerar att slå i fönstret). Svår fråga - så jag får helt enkelt passa vidare till Boverket eller MSB ;) Men lite mer allvarligt talat så är det ju just i dessa detaljfrågorna som djävulen bor (citat Tomas Rantatalo). Det är där man får börjar leta för att hitta problemen med tillämpningen - för att sen hitta bättre lösningar. Och här behövs erfarenhetsåterföring från flera led - något jag tror att vi behöver ett bättre system för i Sverige. Det är mycket kunskap som vi sitter inne på men som vi inte utbyter med varandra på ett effektivt sätt. Så vi får helt enkelt fundera på hur vi kan bli bättre!

Efter Mjölbybranden: Onyanserad debatt om cellplasten

Efter branden i Mjölby har så åter cellplastens varande kommit upp på tapeten igen (Nyteknik, DN, Brandskyddsföreningen). Det är förståeligt efter en tragisk händelse men det är också lätt att diskussionen blir onyanserad. I det aktuella fallet hade troligen inte cellplasten något att göra med de personskador som inträffade. Däremot bidrog den säkert till den omfattande brandspridningen i byggnaden. Och det finns flera fall med liknande konsekvenser - inga personskador men stora egendomsskador.


Är det då förkastligt att bygga med cellplast? Borde cellplasten rentav förbjudas? Sant är att egendomsskadorna kan bli mycket stora för vissa typer av cellplast. Och visst finns risken för personskador även om den är liten. Men om vi börjar med materialet i sig, så ska vi först och främst kalla det EPS. Och visst finns det EPS och EPS. Det finns EPS med brandhämmande egenskaper, och den som inte har det. Har den brandhämmande egenskaper kan det ge bra skydd i sig. Har den det inte går det utmärkt att bygga in EPS. Och som med alla andra delar av brandskyddet förutsätter det att man projekterar och bygger rätt.

Det är viktigt att skydda cellplasten så som anges i byggreglerna - även under byggskedet behöver den risken beaktas.

Ställer vi då fel krav i byggreglerna? Har vi missat någon funktion? Alla material som har sämre egenskaper än D-s2,d0 (läs: trä) - vilket är ännu tydligare i 2012 års byggregler:


"Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0."


Dessa krav gäller generellt i byggnader men för byggnader som är särskilt skyddsvärda, Br1-byggnader, har vi dessutom tuffa krav på fasaden. Jag skulle faktiskt vilja hävda att det är bland de tuffaste kraven i Europa. Sedan BBR kom 1994 så har Sverige haft fyra krav på fasaders brandegenskaper. Motsvarigheten står nu i BBR 19 och de fyra kraven är (för Br1-byggnader) att ytterväggar i byggnader ska utformas så att:

1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,
2. brandspridning inuti väggen begränsas,
3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas,
4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.

Ett problem som jag uppmärksammat i ett tidigare inlägg är att de europeiska verifieringsmetoderna inte innehåller alla dessa fyra krav. Det innebär i praktiken att CE-märkta fasadprodukter kan behöva en kompletterande bedömning i Sverige. Orsaken är antagligen att Sverige/Boverket har missat att anmälda dessa krav till Europeiska kommissionen. Detta är en viktig fråga som behöver rättas till innan CE-märkningen blir obligatorisk i Sverige (2013). Annars riskerar vi att få fler produkter i svenska byggnader som inte uppfyller samtliga krav. För att kunna beakta alla fyra faktorerna behövs ett fullskaleprov. I Sverige har vi hittills har använt oss av en svensk metod, SP Fire 105, som utvecklades på 80-talet efter noggranna försök. En liknande - och mer utvecklad - metod skulle ge bra förutsättningar för bra brandskydd i fasader.

Några slutsatser:

• EPS kan vara en risk om den används felaktigt, men riskerna kan hanteras genom behandling eller genom att EPS skyddas
• Europeiska fasadstandarder uppfyller inte samtliga krav i svenska byggregler. Det är av stor vikt att Boverket verkar för att verifieringsmetoderna förbättras. Utan en fullskalemetod kommer det att bli svårt att spegla de egenskaper vi vill ställa krav på i Sverige.
• Med funktionsbaserade regler ges stora möjligheter till innovativa lösningar - och vi har rätt tuffa krav i byggreglerna. Det innebär också att material med sämre egenskaper behöver skyddas eller behandlas. Att gå tillbaks till detaljregler innebär att vi risker att missa andra fördelar med materialval, t.ex. miljövinster eller lägre byggkostnader. Det talar emot ett "förbud".
• För vissa byggnader är kraven lägre - men då handlar det om byggnader där risken för personskador är små. Det finns inget hinder för försäkringsbolagen att ge credit åt bra och robusta lösningar - det enda de måste göra är att ta reda på vad de försäkrar.
• Det är bra att MSB ger räddningstjänsten stöd i utredningsarbetet. Erfarenhetsåterföringen på nationell nivå behöver bli bättre. Erfarenhetsseminariet i Stockholm imorgon är ett bra initiativ (jag har tyvärr inte möjlighet att medverka själv) - men debatten får inte bli för likriktad. Det som saknas är dock bredare kompetens och förankring. Utan samverkan riskerar viktiga aspekter att missas (läs tidigare inlägg). Värt i sammanhanget att notera är att varken MSB, räddningstjänsten Brandskyddsföreningen eller försäkringsbolag sitter med i standardiseringen (TK 181) för att bevaka europeiska byggproduktstandarder - och det är de som kommer att användas i svenska byggnader vid nybyggnad och ombyggnad.
• EPS är ett vanligt byggmaterial, både i Sverige och utomlands. Vilka slutsatser kan vi dra av de bränder som inträffas i cellplast-byggnader som inte leder till storskador? Vad är effektivast för att hantera riskerna?

Länkar i inlägget:
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3422854.ece
http://www.dn.se/nyheter/sverige/byggfel-kan-ha-paskyndat-mjolbybrand
http://www.cisionwire.se/brandskyddsforeningen/r/olamplig-byggkonstruktion-paskyndade-brandforloppet-i-mjolby,c9227298
http://firesafetyengineering.blogspot.com/2012/02/ratt-byggprodukt-pa-ratt-plats.html
http://www.cisionwire.se/brandskyddsforeningen/r/pressinbjudan--erfarenhetsseminarium-om-cellplast,c9228315

Regeringen föreslår att typgodkännandet försvinner

Ser vi snart slutet för typgodkännande-gaffeln?

Förra veckan lade regeringen fram ett förslag på ändring av svensk bygglagstiftning. Effekten, om förslaget går igenom, blir att det svenska typgodkännandet försvinner. Syftet är att anpassa svenska lagar och regler mot den nya europeiska byggproduktförordningen (CPR) som börjar gälla med full kraft 1 juli 2013. Bara CPR i sig innebär stora förändringar, inte minst får vi obligatorisk CE-märkning av byggprodukter. Och nu föreslås dessutom att typgodkännandesystemet försvinner.

Byggsektorn och byggproduktindustrin står därmed inför stora utmaningar. För byggherren följer högre krav på kompetens - CE-märket är ingen kvalitetsgaranti så kvalitetssäkringen måste byggherren ordna själv, "Rätt byggprodukt på rätt plats". Däremot är själva innehållsförteckningen kvalitetssäkrad så den kan byggherren lita på. För byggproduktindustrin i Sverige innebär den obligatoriska CE-märkningen en förändrad marknad med (ytterligare) ökad konkurrens. Då CE-märket innebär mer rigida kontrollsystem blir det nog små tillverkare som står inför de största utmaningarna. Visserligen finns vissa möjligheter till lättnader för små företag byggnadsspecifika produkter.

Men inget beslut är taget än! Fram till 24 maj är det möjligt att lämna svar på den remiss som regeringen har lagt ut. Remissen bygger helt på Boverkets ursprungsförslag. I förslaget beskrivs också sekundäralternativet att typgodkännandet behålls. Nu återstår alltså för branschen att fundera igenom vilka konsekvenser förslaget får. Boverket har gjort en övergripande beskrivning av konsekvenserna men det finns ingen uppskattning av vilka kostnader som byggherrar, byggindustri och ackrediterade organ kan drabbas av. Genom väl avvägda remissvar ges regeringen bättre möjlighet att fatta ett bra beslut i maj. Där kan t.ex. beskrivning av kostnadskonsekvenser vara ett bra underlag.

Andra viktiga delar av förslaget är:
- Att Boverket utses som tillsynsmyndighet på det icke harmoniserade byggproduktområdet
Idag saknas tillsynsmöjlighet på det området - vilket skiljer sig mot vad som gäller i andra länder i Europa.
- Att Boverket blir kontaktpunkt för byggproduktfrågorDet innebär att Boverket blir en ingång för utländska tillverkare som vill ta reda på vilka krav som gäller. Det innebär förstås en utmaning för Boverket eftersom våra funktionsbaserade regler ofta innebär att ett krav kan uppfyllas genom en stor mängd olika typer av lösningar. Motsvarande kontaktpunkter kommer också att finnas i andra europeiska länder.

Intresserade får gärna höra av sig till mig om intresse finns för fördjupningar på området. Vi erbjuder specialistkompetens och längre fram kan även utbildningar bli aktuellt.

Mer enhetlig regeltillämpning förr?

Hur var regeltillämpningen förr?

Efter föregående inlägg om enhetlig tillämpning av byggreglerna kan man ju ställa sig frågan om det var bättre förr. En bakgrund till min artikel var faktiskt ett inlägg som gjordes redan 2005. Robert Jönsson, Lunds universitet, ställde då frågan om vi är tillbaka till 40-talet med lokala byggregler:

http://www.brandsakert.se/2005/0308/f%C3%B6rvirring-kring-byggregler

Det är några år sen, och vi får hoppas att nya PBL ger ett gyllene tillfälle för att de lokala avarterna upphör. Hur det var innan BBR 1994 har jag ingen erfarenhet av. Mer historiebevandrade personer än jag får gärna fylla i historieluckorna om hur det var efter att de nationella reglerna kom till på 40-talet!

Fördyrar kommunala särkrav byggandet?

Har vi lokala byggregler i Sverige?

Regeringen tillsatte i höstas en utredning om byggandet i Sverige - och om kommuner genom särkrav fördyrar byggandet. Frågan är högst aktuell, inte bara för de lokala energikrav kommuner ställer utan även för brandskyddsområdet. Det finns flera exempel.


Jag vill dock börja med att påpeka att det faktiskt är en tveeggad fråga . Det ska så klart finnas en balans vid tillämpningen av regler - byggnader ska vara säkra. Samtidigt ska kraven inte vara för rigorösa att de innebär ett dyrt byggande. När jag grävde i standardbrandkurvans historia hittade jag följande citat ur Statens Provningsanstalts Meddelande 66 från 1935. Det gäller än idag, och kan appliceras på andra områden än brandmotstånd:


"Den grad av motståndsförmåga mot brand, som man i olika fall anser sig böra kräva, kan vara av mycket stor ekonomisk betydelse vid byggnaders uppförande. Alltför sträng fordran kan alltför mycket fördyra byggnaden; en mild fordran kan visserligen göra byggnaden billigare, men i hög grad öka brandrisken."


Balansen mellan kostnad och säkerhet är svår - och det är en värderingsfråga. Just av detta skäl har vi nationella regler i Sverige - inte lokala. Det är en värderingsfråga vad säkerhetsnivån ska vara och den bestäms av samhället. Det är självklart bra att vi diskuterar värderingarna, att vi tar lärdom av erfarenheter och ständigt följer den tekniska utvecklingen. Men diskussionen bör inte äga rum vid tillämpningen av reglerna. Det är inte rättssäkert och det kan få orimliga konsekvenser. 


Det senaste exemplet som vållat stor debatt (läs Wuz inlägg1 och inlägg2) är det PM som Södertörns brandförsvarsförbund har yttrat där man förordar tekniska lösningar som ligger på en annan nivå än kraven i Boverkets byggregler. Genom att räddningstjänstens trycker på att brandskyddet ska byggas in i byggnaden blir det billigare och enklare för kommunen - men dyrare för byggherren. Och svårt att bygga på ett standardiserat och enhetligt sätt. Som Fredrik på Wuz mycket riktigt påpekar är det inte heller givet att säkerheten blir bättre.


"Södertörns brandförsvarsförbund förordar att byggnader utförs så att ingen stegutrymning skall behöva genomföras för de boende. Istället ska tekniska lösningar tillföras trapphuset så att det även vid nödlägen alltid är en säker väg ut."


Det finns fler exempel, där kanske andra skäl ligger bakom. I Svedala uppförs en skola där räddningstjänsten i princip ställer krav på sprinkler. Det finns inget stöd för sprinklerkrav i skolor enligt BBR. Givetvis kan sprinkler installeras av egen ambition, eller för att kunna göra andra avsteg på brandskyddet.

Är detta då enstaka exempel? Eller ser det ut så här i hela landet? Kanske ger regeringens utredning svar på det. Det finns dock ett intressant fall. Bloggkollegan Fredrik på Wuz projekterade brandskyddet vid Lidls etablering i Sverige. Samma projektering i 125 kommuner. Ett unikt projekt som faktiskt ger ett svar (för just det fallet). Tillämpningen var inte lika över landet. Vissa kommuner ställer högre krav  - kanske för att de inte är nöjda med byggreglerna. 


Huvudbudskapet i de utbildningar om byggreglerna som jag håller i slutet på mars är Rättssäker tillämpning av brandskyddsreglerna. För byggherren gäller det att uppfylla kraven så att brandskyddet blir tillräckligt. Och för kommunen gäller det att i sin tillsyn göra kontroller, inte att ställa särkrav. Med det vill jag trycka på är att det av flera skäl är viktigt att respektera reglerna - och att utifrån det samarbeta för ett bra brandskydd i samhället. Och diskutera gärna om reglerna är rätt eller fel, men blanda inte ihop det med tillämpningen.


UPPDATERING
Efter förfrågan har jag samlat samtliga länkar i inlägget enligt nedan.
http://www.regeringen.se/sb/d/14878/a/183802
http://www.wuz.se/brandskydd-i-byggnader/tveksamt-pm-om-brandskydd-i-praktiken/
http://www.wuz.se/brandskydd-i-byggnader/utrymning-med-rddningstjnstens-utrustning/
http://www.wuz.se/wp-content/uploads/PM_615_Brandskydd_i_praktiken.pdf
http://www.wuz.se/res/Publikationer/projektering.pdf
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx