Brandskyddet utvecklas med nya standarder!

Inom kommittén för brandsäkerhet i Sverige, SIS Tekniska Kommitté 181, tas morgondagens standarder fram inom brandskyddsområdet. Gruppen har en viktig roll som spegelkommitté till motsvarande grupper inom globala standardiseringen i europeiska CEN och internationella ISO där särskilt de europeiska standarderna idag påverkar oss mer än någonsin tidigare! TK 181 är gruppen för brandsäkerhet inom svensk standardisering och därtill finns en systerkommitté (TK 360) som fokuserar på installationer som larm, sprinkler, brandgasventilation och utrustning för räddningsinsatser. Som ny ordförande 2014 för gruppen är jag angelägen om att vi får in fler medlemmar! Hör gärna av er till mig om ni vill ha mer information om gruppens arbete - ett axplock av vad vi har på gång följer nedan!

#151082295 / gettyimages.com

Det är många pusselbitar som utgör viktiga delar i ett bra brandskydd. Standardiseringen säkerställer att vi får bra byggstenar som passar ihop i helheten som utgör ett bra brandskydd.

Syftet med standardiseringen inom TK 181 är att verka för ett bättre brandskydd i samhället. Genom att utveckla standarder kan vi verka för att byggprodukters brandtekniska egenskaper bedöms på ett korrekt sätt och att de speglar de brandrisker som vi ser i samhället. Det kan handla om allt ifrån materialegenskaper till hur vi tar fram framtidens brandskyddskoncept i de utmaningar vi ställs inför. Inom gruppen har vi särskilt ansvar för provningsmetoder för egenskaper som brandmotstånd och reaktion vid påverkan. Detta gör att vi i byggreglerna kan ställa tydliga krav på ytskiktsegenskaper som till exempel minskar riskerna för snabb brandspridning och övertändning. Genom brandceller kan vi ställa krav på att bränder i byggnader begränsas. Och på konceptuell nivå kan vi med analytiska metoder kan vi se till att nya innovativa lösningar kan tillämpas vilket ju främjar nytänk och ett förbättrat och mer ändamålsenligt brandskydd i samhället. Här finns också tydliga kopplingar till arbetet inom TK 360 - hur ska vi till exempel bedöma effekten av ett detektionssystem eller ett släcksystem när vi räknar på det?

Gruppen har två möten per år och under gårdagens möte i Lund hann vi med en stor mängd frågor inom en bredd av olika områden. Här följer en sammanfattning av några av dessa frågor!

Fasadkraven och CEN
De svenska kraven på skydd mot fallande delar har inte beaktats i de europeiska provnings- och produktstandarderna, t.ex. i den nya provningsmetoden för glasfasader 1364-3. Detta innebär att det kan förekomma CE-märkta fasadprodukter på den europeiska marknaden, och därmed den svenska marknaden, men där det inte går att läsa ut om den CE-märkta produkten kan uppfylla svenska byggregler. Boverket och SIS ska se vad de kan göra för att protestera mot detta på Europanivå. Ett alternativ är att Boverket föreslår en sänkning av svensk kravnivå på fasadbrandskydd med då måste ju i så fall konsekvenserna utredas.

Fire safety engineering i CEN och ISO
Inom europeisk standardisering skapades i våras en arbetsgrupp för fire safety engineering vilket är ett stort steg framåt för mer aktivt arbete inom detta område. I denna grupp kommer framtida standarder för analytisk dimensionering av brandskydd att tas fram. Gruppen heter TC 127 WG 8 och den var tidigare en s.k. task group med namnet TC 127 TG 1. Motsvarande grupp på ISO-nivå heter TC 92 SC 4 och det finns ett samarbete mellan dessa grupper.

Hela strategin för ISO TC 92 SC 4 håller på att ses över. En bakgrund är att en del dokument har ansetts vara för generella och inte användbart för tillämparna. Denna grupp leds nu av Daniel Nilsson på Brandteknik LTH vilket är positivt då det därmed finns en bra koppling mot det svenska lång framskridna arbetet inom området. Ett område som det ska jobbas mer på nu inom ISO är detektion och aktiva system med kopplingen till fire safety engineering. Till exempel hur ska man uppskatta detekteringstid, och aktivering eller effekt av släcksystem vid tillämpning av fire safety engineering.

Nordisk harmonisering och INSTA-samarbete
Den nordiska specifikationen INSTA TS 950 för jämförande analytisk dimensionering publicerades i våras. Nya nordiska standarder för fire safety engineering kommer nu att fortsätta tas fram i ett annat projekt som jag tidigare har skrivit om. TK 181 följer utvecklingen och det finns även härigenom kopplingar till CEN- och ISO-arbetet inom samma område.

Imkanaler
Beslut är taget om att en europeisk standard för provning av imkanaler (kitchen extract ducts) ska utvecklas. Denna planeras få nummer EN 1366-14 och blir troligtvis lik den ISO-standard som Boverket idag hänvisar till. Detta innebär att möjligheterna på sikt finns för CE-märkning av imkanaler inom det europeiska systemet. 

Brandspridning i imkanaler är ett känt brandproblem och Boverket skärpte kraven på området 2012. Genom en europeisk standard underlättas möjligheterna till verifiering av byggprodukters prestanda genom de kvalité på kontroll och dokumentation som därmed följer.

Provning för pyrande & glödbränder
Tyskland har börjat ställa krav i byggnormer på att förhindra eller begränsa s.k. continuous smouldering, vilket kan vara relevant vid pyrande förbränning. Ett nytt förslag på provning av detta har därför föreslagits. Sverige har inte några krav på skydd mot detta och det finns inga utredningar som visar på ett behov av att Sverige också bör ställa denna typ av krav. En egen kommentar kring detta är att detta ju visar att det finns möjlighet att ställa krav på skydd mot vissa typer av bränder som sker i konstruktion. Forskning som analyserar dessa risker vore värdefullt, och säkert skulle detta kunna vara intressant att beakta ur ett egendomsperspektiv.

Skogsbränder
Inom ISO är det på gång att starta ett arbete kopplat till "wildland fires". Titeln är "Guidelines for assessing the adverse impact of wildland fires on the environment". 
SP kommer att delta i detta om eller när det kommer igång.

Svensk terminologistandard
Det finns flera problem med nomenklatur kring brandtermer i Sverige. Det finns ingen gemensam bok eller standard som myndigheter och andra organisationer kan använda sig av. Därför förekommer samma begrepp med olika betydelser i olika publikationer, och det finns därmed risker för missuppfattningar och oklarheter kring vad olika krav betyder. Till exempel finns begrepp såsom brandbelastning och brandbelastningsintensitet med samma betydelse i olika dokument. TK 181 håller därför på att ta fram en översättning av internationell terminologistandard (ISO 13943) med syftet att ge ut en motsvarande svensk terminologistandard.

Denna planeras att gå ut på remiss inom någon månad och det kommer att vara fritt för alla intresserade att utan kostnad ge synpunkter på denna via SIS remisstjänst: http://kommentera.sis.se

Det är förstås viktigt att brandskyddssverige ger sin input här! Viktiga begrepp som fire safety engineering, brandbelastning

Nytt från Boverket
Boverket informerade om att de nya reglerna som presenterades under vårens möte, dvs. BBR 21, nu har trätt i kraft. Kabelklasserna som finns i EN 13501-6 är därmed implementerade där Boverket har valt att implementera tre klasser i byggreglerna. Nya större friggebodar tillåts nu men där gäller inte samma typ av undantag för de friggebodar som är högst 15 m2. Dock gäller fortfarande krav på anmälan och att man ska få startbesked m.m.

Marknadskontroll av brandvarnare är genomförd av Boverket och tre brandvarnare har förbjudits och måste återkallas. Detta är en del av marknadskontroll av CE-märkta produkter vilket ju också kan komma att gälla många andra brandskyddsprodukter. Liknande marknadskontroll är ju möjligt inte minst för de produkter som finns inom TK 181:s område, såsom ytskikt, fasadkomponenter med mera. Boverket genomför dock en begränsad mängd kontroller och fokuserar på ett antal urvalda områden men det är inte klart vilka dessa blir. Mer om marknadskontrollen finns på Boverkets hemsida:
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/CE-markning-och-marknadskontroll/Marknadskontroll-av-byggprodukter/Tre-brandvarnare-forbjuds-i-Sverige/

Hör av er om ni vill veta mer!

Lyckat brandseminarium 27/9

Ingemar Olofsson på Daloc presenterar tidsplanen för CE-märkning av
dörrar och vad som händer om regeringen tar bort typgodkännadet innan
man kan CE-märka. Foto: Joel Wibelius/Sebastian Thuns

Förra veckan höll vi ett brandseminarium i Lund. Anordnare var TK 181, som är den svenska kommittén för brandsäkerhet inom standardiseringen. Det var en givande dag med många intressanta diskussioner. Den stora frågan var vad som händer när byggproduktförordningen träder i kraft nästa år. Samtidigt lyfte vi från kommittén också fram det arbete som nu har kommit långt inom fire safety engineering. Som ett led i detta hoppas vi nu få en konsultmedlem i kommittén.

Sammanfattning av dagen:

• CE-märkning blir obligatorisk 1 juli 2013 genom byggproduktförordningen (CPR)
• ... men CE-märkning är inte möjliga på alla områden. Och vissa undantag finns
• Regeringen har inte bestämt vad som händer med typgodkännande och andra märkningar. Utfallet av regeringens beslut kommer att få stor påverkan för både produktindustri, användare och övriga i byggsektorn
• CPR innebär nya förutsättningar men kontaktpunkter i varje medlemsland kan guida...
• ... och nationella myndighter kan göra marknadskontroll av produkterna som släpps på marknaden
• Man ska dock skilja på regler för försäljningen (CE-märkningen) och hur de senare används i byggnaden...
• ... även i senare fallet finns regler och här har byggnadsnämnden tillsyn
• CE-märkningen innebär en harmoniserad marknad men alla länder tillämpar inte det på samma sätt ändå - detta är dock något som ska jämnas ut över tid och något som Kommissionen driver
• CE-märkningen är inte en kvalitetsgaranti utan byggherren måste själv försäkra sig om att byggreglerna uppfylls, dvs. att byggprodukten har rätt kvalité och används på rätt sätt
• I vissa fall är byggreglerna tydliga, men i andra måste byggherren själv välja nivå mot byggreglerna
• Många osäkerheter kvarstår och det kommer på vissa områden vara en övergångsperiod, eller åtminstone en period med parallella system
• Fire safety engineering är på framväxt i Sverige/Norden/Europa och kan påverka efterfrågan på byggproduykter
• Närmst ligger nordisk standard medan arbetet i Europa går långsammare
• Standarder är här för att stanna och blir viktigare och viktigare. 
• Det finns över 400 harmoniserade standarder som måste tillämpas vid CE-märkning. 
• BBR hänvisar till mer än 40 brandstandarder och det är ytterligare många som blir obligatoriska genom eurokoder m.m.
• Trots att standarderna måste användas pga. svenska och europeiska regelverk är de inte fritt tillgängliga. Det är bra att Boverket nu har fått pengar för att göra standarder mer lättillgängliga - det är dock oklart hur långt detta räcker
• Mer informationsinsatser kommer att behövas för att se till att hela kedjan från produkttillverkning till inköp, montering, uppfyllnad av regler, och installation fungerar - och det även över byggnadens livscykel

Samtliga presentationer från dagen finns här:
http://www.sp.se/sv/units/fire/current/SISsept2012/Sidor/default.aspx

Höst & lägesrapportering!

Hösten är här och jag har halkat efter med bloggandet. Under tiden har man fått på nästan samtliga fasadplattor på vårt nya kontorshus i Lund - Ideon Gateway. Här kommer så en liten uppdatering! Vad har hållit mig upptagen på SP-kontoret i Lund?

Utsikten från mitt fönster - och nästa år flyttar vi in i Ideon Gateway som nu
börjar se ganska färdig ut - utvändigt sett.

Målstandard för tunnlar. Vi arbetar med att utveckla ett ramverk för performance-based design för vägtunnlar. Där uttrycks krav på ett målbaserat sätt och detta kan i sin tur verifieras med godtagbara lösningar inom ramen för en förenklad dimensionering. Som alternativ kan analytisk dimensionering användas, t.ex. genom scenarioanalys där man prövar brandskyddets förmåga när ett fordon brinner i tunneln.

Nordisk INSTA-standard för FSE. Riktlinjer för analytisk dimensionering av brandskydd har saknats i fler länder än Sverige. Samtidigt finns det flera skäl till varför ett nordiskt samarbete på området är effektivt, t.ex. så har vi liknande regler i grunden, och avstånden är korta mellan länderna. Kortsiktigt strävar vi i den nordiska standardiseringen (INSTA) efter att harmonisera hur vi arbetar med fire safety engineering, t.ex. att vi använder samma kriterier för kritiska förhållanden/godtagbar exponering. På längre sikt vill vi också utveckla bättre riktlinjer för riskbaserade dimensioneringsmetoder. Ett förslag på standard baserat på det korsiktiga arbetet kommer att gå ut på remiss inom några månader. Och här finns givetvis skäl för konsulter att engagera sig mer inom standardiseringen.

Europeiska standarder för FSE. Även på Europa-nivå pågår arbete inom FSE. Många länder använder sig av metoderna idag, och andra vill öppna upp för möjligheten. Samtidigt finns risken att nya handelshinder för produkter och tjänster skapas om vi inte skapar en gemensam syn på hur metoderna kan och bör användas. Därför är arbetet i gruppen viktigt.

BBR-utbildningar. Efter vårens utbildningsverksamhet har jag fortsatt hålla utbildningar, och fler kommer! Det har varit kul att se att flera konsultfirmor har tagit tillfället att hyra in mig för skräddarsydda utbildningar, t.ex. en heldag om BBR. Givande med mycket diskussion! Men fler öppna utbildningar kommer också, snart har vi datum spikade för kurstillfällen i Malmö, Göteborg och Stockholm under november.

Regelanalys/Tredjepartsgranskning/Second opinion. Det finns många fall där tolkningar behöver göras och BBR är inte alltid solklar. Handböckerna som finns är inte heltäckande och de har inte heller alltid rätt. I dessa uppdrag har jag kunnat bidra med rättssäkra analyser av gällande bestämmelser, vilket kan vara en viktig pusselbit i en projektering eller i ett rättsfall. Tillsammans med mina kollegors höga tekniska kompetens kan vi dessutom erbjuda verifiering av resultat från avancerade modeller eller för att säkerställa att tekniska system som inte följer standard verkligen klarar av sin uppgift.

Vi har flera projekt inom FSE på gång inom SP och jag ska se till att några kollegor delar med sig av detta även här på bloggen! Ett smakprov av detta ges också på SP Byggdagar (3-4 oktober) där vi också får höra Boverket förklara reglerna om bärförmåga vid brand - där vi ju haft en omfattande debatt.

Programmet för brandskydd på SP Byggdagar 4 oktober

Det händer som sagt mycket inom standardiseringen nu på området FSE. Och snart väntar ju obligatorisk CE-märkning som kommer påverka vardagen i byggsektorn. Ett utmärkt tillfälle för konsulter och tillsynsmyndigheter att lära sig mer om detta är Brandseminariet i Lund den 27/9. 

Brandseminariet i Lund 27/9

Jag vill här också poängtera att standardiseringen behöver perspektivet från tillämparna. Standarder om FSE kommer snart att bli ett faktum och när myndigheter hänvisar till dessa måste de användas. Och samma sak gäller ju på byggproduktområdet. Så ta chansen att påverka och engagera er i standardiseringen innan standarderna är beslutade!