Brandskyddet utvecklas med nya standarder!

Inom kommittén för brandsäkerhet i Sverige, SIS Tekniska Kommitté 181, tas morgondagens standarder fram inom brandskyddsområdet. Gruppen har en viktig roll som spegelkommitté till motsvarande grupper inom globala standardiseringen i europeiska CEN och internationella ISO där särskilt de europeiska standarderna idag påverkar oss mer än någonsin tidigare! TK 181 är gruppen för brandsäkerhet inom svensk standardisering och därtill finns en systerkommitté (TK 360) som fokuserar på installationer som larm, sprinkler, brandgasventilation och utrustning för räddningsinsatser. Som ny ordförande 2014 för gruppen är jag angelägen om att vi får in fler medlemmar! Hör gärna av er till mig om ni vill ha mer information om gruppens arbete - ett axplock av vad vi har på gång följer nedan!

#151082295 / gettyimages.com

Det är många pusselbitar som utgör viktiga delar i ett bra brandskydd. Standardiseringen säkerställer att vi får bra byggstenar som passar ihop i helheten som utgör ett bra brandskydd.

Syftet med standardiseringen inom TK 181 är att verka för ett bättre brandskydd i samhället. Genom att utveckla standarder kan vi verka för att byggprodukters brandtekniska egenskaper bedöms på ett korrekt sätt och att de speglar de brandrisker som vi ser i samhället. Det kan handla om allt ifrån materialegenskaper till hur vi tar fram framtidens brandskyddskoncept i de utmaningar vi ställs inför. Inom gruppen har vi särskilt ansvar för provningsmetoder för egenskaper som brandmotstånd och reaktion vid påverkan. Detta gör att vi i byggreglerna kan ställa tydliga krav på ytskiktsegenskaper som till exempel minskar riskerna för snabb brandspridning och övertändning. Genom brandceller kan vi ställa krav på att bränder i byggnader begränsas. Och på konceptuell nivå kan vi med analytiska metoder kan vi se till att nya innovativa lösningar kan tillämpas vilket ju främjar nytänk och ett förbättrat och mer ändamålsenligt brandskydd i samhället. Här finns också tydliga kopplingar till arbetet inom TK 360 - hur ska vi till exempel bedöma effekten av ett detektionssystem eller ett släcksystem när vi räknar på det?

Gruppen har två möten per år och under gårdagens möte i Lund hann vi med en stor mängd frågor inom en bredd av olika områden. Här följer en sammanfattning av några av dessa frågor!

Fasadkraven och CEN
De svenska kraven på skydd mot fallande delar har inte beaktats i de europeiska provnings- och produktstandarderna, t.ex. i den nya provningsmetoden för glasfasader 1364-3. Detta innebär att det kan förekomma CE-märkta fasadprodukter på den europeiska marknaden, och därmed den svenska marknaden, men där det inte går att läsa ut om den CE-märkta produkten kan uppfylla svenska byggregler. Boverket och SIS ska se vad de kan göra för att protestera mot detta på Europanivå. Ett alternativ är att Boverket föreslår en sänkning av svensk kravnivå på fasadbrandskydd med då måste ju i så fall konsekvenserna utredas.

Fire safety engineering i CEN och ISO
Inom europeisk standardisering skapades i våras en arbetsgrupp för fire safety engineering vilket är ett stort steg framåt för mer aktivt arbete inom detta område. I denna grupp kommer framtida standarder för analytisk dimensionering av brandskydd att tas fram. Gruppen heter TC 127 WG 8 och den var tidigare en s.k. task group med namnet TC 127 TG 1. Motsvarande grupp på ISO-nivå heter TC 92 SC 4 och det finns ett samarbete mellan dessa grupper.

Hela strategin för ISO TC 92 SC 4 håller på att ses över. En bakgrund är att en del dokument har ansetts vara för generella och inte användbart för tillämparna. Denna grupp leds nu av Daniel Nilsson på Brandteknik LTH vilket är positivt då det därmed finns en bra koppling mot det svenska lång framskridna arbetet inom området. Ett område som det ska jobbas mer på nu inom ISO är detektion och aktiva system med kopplingen till fire safety engineering. Till exempel hur ska man uppskatta detekteringstid, och aktivering eller effekt av släcksystem vid tillämpning av fire safety engineering.

Nordisk harmonisering och INSTA-samarbete
Den nordiska specifikationen INSTA TS 950 för jämförande analytisk dimensionering publicerades i våras. Nya nordiska standarder för fire safety engineering kommer nu att fortsätta tas fram i ett annat projekt som jag tidigare har skrivit om. TK 181 följer utvecklingen och det finns även härigenom kopplingar till CEN- och ISO-arbetet inom samma område.

Imkanaler
Beslut är taget om att en europeisk standard för provning av imkanaler (kitchen extract ducts) ska utvecklas. Denna planeras få nummer EN 1366-14 och blir troligtvis lik den ISO-standard som Boverket idag hänvisar till. Detta innebär att möjligheterna på sikt finns för CE-märkning av imkanaler inom det europeiska systemet. 

Brandspridning i imkanaler är ett känt brandproblem och Boverket skärpte kraven på området 2012. Genom en europeisk standard underlättas möjligheterna till verifiering av byggprodukters prestanda genom de kvalité på kontroll och dokumentation som därmed följer.

Provning för pyrande & glödbränder
Tyskland har börjat ställa krav i byggnormer på att förhindra eller begränsa s.k. continuous smouldering, vilket kan vara relevant vid pyrande förbränning. Ett nytt förslag på provning av detta har därför föreslagits. Sverige har inte några krav på skydd mot detta och det finns inga utredningar som visar på ett behov av att Sverige också bör ställa denna typ av krav. En egen kommentar kring detta är att detta ju visar att det finns möjlighet att ställa krav på skydd mot vissa typer av bränder som sker i konstruktion. Forskning som analyserar dessa risker vore värdefullt, och säkert skulle detta kunna vara intressant att beakta ur ett egendomsperspektiv.

Skogsbränder
Inom ISO är det på gång att starta ett arbete kopplat till "wildland fires". Titeln är "Guidelines for assessing the adverse impact of wildland fires on the environment". 
SP kommer att delta i detta om eller när det kommer igång.

Svensk terminologistandard
Det finns flera problem med nomenklatur kring brandtermer i Sverige. Det finns ingen gemensam bok eller standard som myndigheter och andra organisationer kan använda sig av. Därför förekommer samma begrepp med olika betydelser i olika publikationer, och det finns därmed risker för missuppfattningar och oklarheter kring vad olika krav betyder. Till exempel finns begrepp såsom brandbelastning och brandbelastningsintensitet med samma betydelse i olika dokument. TK 181 håller därför på att ta fram en översättning av internationell terminologistandard (ISO 13943) med syftet att ge ut en motsvarande svensk terminologistandard.

Denna planeras att gå ut på remiss inom någon månad och det kommer att vara fritt för alla intresserade att utan kostnad ge synpunkter på denna via SIS remisstjänst: http://kommentera.sis.se

Det är förstås viktigt att brandskyddssverige ger sin input här! Viktiga begrepp som fire safety engineering, brandbelastning

Nytt från Boverket
Boverket informerade om att de nya reglerna som presenterades under vårens möte, dvs. BBR 21, nu har trätt i kraft. Kabelklasserna som finns i EN 13501-6 är därmed implementerade där Boverket har valt att implementera tre klasser i byggreglerna. Nya större friggebodar tillåts nu men där gäller inte samma typ av undantag för de friggebodar som är högst 15 m2. Dock gäller fortfarande krav på anmälan och att man ska få startbesked m.m.

Marknadskontroll av brandvarnare är genomförd av Boverket och tre brandvarnare har förbjudits och måste återkallas. Detta är en del av marknadskontroll av CE-märkta produkter vilket ju också kan komma att gälla många andra brandskyddsprodukter. Liknande marknadskontroll är ju möjligt inte minst för de produkter som finns inom TK 181:s område, såsom ytskikt, fasadkomponenter med mera. Boverket genomför dock en begränsad mängd kontroller och fokuserar på ett antal urvalda områden men det är inte klart vilka dessa blir. Mer om marknadskontrollen finns på Boverkets hemsida:
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/CE-markning-och-marknadskontroll/Marknadskontroll-av-byggprodukter/Tre-brandvarnare-forbjuds-i-Sverige/

Hör av er om ni vill veta mer!

Bärförmåga vid brand i hallbyggnader

Projektet om bärförmåga vid brand i hallbyggnader avslutades i veckan och rapporten är publicerad på SP:s hemsida. Slutrapporten skulle ha varit klar redan i våras men den har av olika skäl blivit försenad. Frågan har varit aktuell i flera år vilket jag skrivit om under 2012 också. Flera av de frågeställningar som togs upp då, och som aktualiserades med Boverkets yttrande 2012, tas upp i den nya rapporten.

Hallbyggnader med samlingslokal kan till
exempel vara större livsmedelsbutiker

Tack vare bra bidrag från referensgruppen och ett gott arbete inom arbetsgruppen är dock området nu belyst ur flera viktiga perspektiv. Flera viktiga rekommendationer ges för hur tillämpningen av bärförmåga vid brand i byggnader kan bli bättre. Samtidigt ges rekommendationer till Boverket för hur framtida regler kan bli bättre, vilket dock kommer att dröja något eller några år. Det är av stor vikt att nuvarande regler, genom EKS 9, tillämpas enhetligt och rättssäkert!

Projektet har inneburit en noggrann genomgång av gällande regler och begrepp inom området, t.ex. om definitionen av omedelbar kollaps. Genom en uppföljning av över tjugo projekteringshandlingar har en sammanställning kunnat göras av olika typer av problemställningar kring tolkningen av reglerna, och olikheter i tillämpning. För att ge ett perspektiv på de svenska reglerna har också en internationell jämförelse gjorts.

Några av de viktigaste slutsatserna från projektet är att:

• Variationen i tillämpning är orimligt stor.
• Avstegen som görs står inte i paritet med kraven på verifiering och dokumentation.
• Internationellt sett ligger Sveriges grundkrav på R 30 någonstans i mitten.
• Alla länder ger inte möjlighet till undantag från grundkravet, men av de länder som ger möjlighet till undantag så förefaller Sveriges möjlighet till undantag vara mer komplicerade.
• Rekommendationer ges därför kring vad som krävs vid verifiering och dokumentation för hallbyggnader.
• För enhetlig och rättssäker tillämpning krävs att byggsektorn tar till sig resultatet av rapporten och lägger större vikt på verifiering.

Rapporten kan laddas hem på SBUF:s hemsida eller på SP:s hemsida.

Väx med SP Brandteknik i Lund!

Det är spännande att nu kunna rekrytera
två kollegor till Lund - vilka kan det bli?

Verksamheten i Lund är i en spännande fas och vi kommer inom kort att trippla styrkan på Brandteknik på Ideon. Det ska bli spännande att få två nya kollegor inom både brand och risk. Kontoret i Lund är dessutom i en spännande utvecklingsfas där vi nu närmar oss fyrtio personer på kontoret, inom alla möjliga områden - från betong, livsmedelsteknik, fasadteknik och jordbruksteknologi. En spännande och kreativ miljö!

SP Brandteknik är i en spännande fas och vi är nu över 80 personer på enheten. Det är en högkompetensorganisation med över 15 disputerade och har en verksamhet med flera spännande spjutspetsområden, t.ex. tunnelsäkerhet. Genom det nära samarbetet med norska brandlabbet, SINTEF NBL, kommer också nya möjligheter, t.ex. vår satsning på offshore. Största delen av vår verksamhet är forsknings- och utvecklingsinriktad. Utvecklingen inom Brandteknik har var enorm de senaste åren - se bara de senaste årens nummer av Brandposten för en överblick!

Vi har två annonser ute för rekrytering till Lund, dels för en brandingenjör och dels en systemriskanalytiker. Inriktningen för de nya tjänsterna skiljer sig åt, och jag ska förklara  lite närmare här. Kortfattat så kommer brandingenjören att arbeta med mig i utvecklingen av fire safety engineering och de tjänster och den forskning vi bedriver inom SP på området. Systemriskanalytikern kommer att arbeta bredare med risk ur ett samhällsperspektiv. Med Martin Kylefors som leder affärsområdet Risk & Säkerhet, också i Lund, skapas goda förutsättningar för spännande projekt och utveckling! Kontakta gärna Martin för mer information (se kontaktuppgifter på annonssidan).

Vad händer då inom området fire safety engineering på SP och vad kommer man göra tillsammans med mig som brandingenjörer i Lund? Fire safety engineering är det område som jag arbetar mest med och som jag grovt kan dela in i fyra delområden. Ni kan också läsa mer om SP:s verksamhet inom området i denna broschyr. Kortfattat om de olika områdena:

1. Specialistuppdrag
Detta är ofta kortare uppdrag och kan handla om att göra tredjepartsgranskningar, kanske i samband med en tvist, rättsfall eller som stöd i komplexa projekt. Ad-hoc provning och avancerade beräkningar är andra tjänster vi erbjuder. Brandteknik har dock ingen ambition att göra "vanlig" projektering och skiljer oss därmed från den verksamhet som brandkonsultföretag bedriver. 

2. FoU-projekt
Detta är längre projekt, oftast ett eller fler år, där resultatet ofta ligger nära tillämpning i praktiken. Exempel på projekt av utvecklingskaraktär är projektet om bärförmåga i enplansbyggnader, utvecklingen av en nordisk standard för fire safety engineering eller morgondagens standard för funktionsbaserad dimensionering av vägtunnlar. Dessutom söker vi, och får hela tiden in, nya spännande FoU-projekt där FSE ofta utgör en viktig del - och ibland är själva kärnan i projektet.

3. Utbildning
Inom detta område har vi erbjudit en rad olika utbildningar. I år har vi till exempel håller utbildningar om de nya byggreglerna, den nya europeiska byggproduktförordningen (CPR) och utbildning kring det europeiska klassnings- och provningssystemet. Dessutom håller vi skräddarsydda utbildningar inom en rad andra områden. 

4. Utvecklingsarbete i kommittéer och internationella organisationer

Det sker en spännande utveckling av nya verktyg och system för fire safety engineering på många håll. SP är en del av denna utveckling och är representerade i de grupper där utvecklingsarbetet sker. Det finns flera frågor nu som är intressanta, t.ex. hur ska vi försäkra oss om kvalitén på fire safety engineering, och hur ska vi få acceptans för analytisk dimensionering?

Från januari 2014 sitter jag med i styrelsen för SFPE International, vi har nyligen skapat SFPE Europe och i vårt svenska SFPE-chapter (BIV) sker en spännande aktivitet med utvecklingen av vägledningar för branschen och mycket annat. Standardiseringen är ett annat spår där vi också deltar på både svensk, nordisk, europeisk och internationell nivå. Även här får frågor om fire safety engineering ett allt större fokus.

Dessutom är ju arbetet i en utvecklingsfas och vi kommer på nya spännande frågor och är självklart öppna för nya idéer! Välkommen att höra av er om ni har frågor!

Full fart efter sommaren

På kontoret i Ideon Gateway är vi nu cirka 30 medarbetare
inom alla möjliga områden. Och med full fart ska vi nog
snart kunna bli fler än jag inom brandskyddsområdet!

Sommaren är över och arbetet är i full fart som vanligt igen. Våren var intensiv och jag hann inte riktigt med att hålla igång bloggandet - ska försöka hålla uppe detta mer nu! Det är förstås bara kul att mycket är på gång för det innebär också att vi kan växa och utveckla verksamheten i Lund!

Hösten blir spännande. Jag kommer bl a att delta på SFPEs årliga konferens i USA. Denna gång i Texas där jag ska presentera ett projekt om funktionsbaserade regler för vägtunnlar m.m. I oktober väntar också Eurofire-konferensen i Basel. Där kommer också SFPE EUrope att hålla en workshop om "professional recognition" - till exempel hur utbildnings- och certifieringssystem för att säkerställa kompetens vid brandteknisk projektering.

Sen har vi ju nya byggregler - igen! BBR 20 är framme, samtidigt som flera andra regler har kommit och ändrats. Detta kommet jag att beröra på mina utbildningar jag håller i höst 18/9 Göteborg, 24/9 Lund och 2 oktober i Stockholm. Läs mer om utbildningarna här:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/Nyabrandskyddsregler2013.aspx 

Utbildningen är kompletterad med nyheterna och några frågor som jag tar upp är:

- måste shoppinggallerior verkligen utföras i REI120 med de nya reglerna om brandbelastning?

- vad är bakgrunden till förändringarna?

- hur påverkar CPR & CE-märkning inköp av byggprodukter efter de nya reglerna trädde i kraft 1/7 2013?

För er som tillverkar och säljer byggprodukter har vi också ytterligare ett tillfälle att gå CPR/CE-märkningsutbildningen - denna gång i Stockholm 19-20 november.

Uppdatering: Tyvärr har vi tvingats ställa in nästa CPR/CE-kurstillfälle. Kontakta oss gärna för mer information om kommande kurstillfällen.

Inga lokala särkrav för brandskydd i Sverige?

Vi har 290 kommuner i Sverige -
gäller samma byggregler överallt?

Under förra året pågick en utredning som handlade om kommunala särkrav i byggandet. Utredningen, kallad Byggkravsutredningen, heter egentligen "Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler". Utredningen blev färdig i december och fram till den 24 april är det möjligt att besvara remissen.
Vad har man då kommit fram till? I utredningen har man genomfört en undersökning för att se om kommuner ställer krav som är högre än i byggreglerna, och man har dessutom frågat inom vilka områden som eventuella särkrav förekommer. Enkäter skickades till 150 kommuner och 162 byggbolag.

Kommunerna svarar:
Tillämpar kommunen egna riktlinjer som går utöver byggreglerna?
Ja 23
Nej 93

Varav för brandskydd:
Ja 2
Nej 20

Byggbolagen svarar:
Har bolaget erfarenheter av att kommuner tillämpar egna riktlinjer/dokument för tekniska egenskapskrav, som går utöver Boverkets föreskrifter?
Ja 71
Nej 34

Varav för brandskydd:
Ja 16
Nej 50
Vet inte 7

Det förefaller därmed vara olika uppfattning beroende på om man har kommunens eller byggbolagets perspektiv. För brandskydd verkar det vara problem som, uppträder mer sällan, åtminstone i jämförelse med andra områden som tillgänglighet och energihushållning.

Stämmer då detta? Det kan säkert vara så, eller så har man ställt fel frågor. Själv har jag  sett tillverkare som i sin marknadsföring skriver något i stil med: Kraven på branddörrar varierar från kommun till kommun beroende på de lokala brandföreskrifterna. I detta fall kan det ju vara så att man får olika krav beställare pga. olika tolkningar, men det kan ju också vara en klumpig formulering. De exempel som jag tog upp förra året visar också att det inte är helt okomplicerat - men kanske tillhör särkrav inom brandskyddsområdet ovanligheterna?

Vad är era erfarenheter? Har vi några särkrav för brandskydd över landet?

BIV-Konferens om BBR 19, 30-31/5

I slutet på maj så anordnar BIV en stor konferens om tillämpning av de nya byggreglerna. Temat är mycket aktuellt då övergångstiden för de nya byggreglerna gick ut vid årsskiftet. Vi  märker tydligt inom BIV att det är många frågor om tillämpning som cirkulerar bland våra medlemmar!

Missa inte att boka in dessa dagar! Anmälan kommer att vara öppen på BIVs hemsida om ett par veckor.

I föreningen har vi jobbat med tillämpningsfrågorna på flera sätt, och en hel del nyheter kommer att presenteras på konferensen. Under 2012 startade vi tre stycken tillämpningsgrupper inom specifika områden, och resultatet av dessas arbeten kommer att presenteras.

Tillämpningsgrupperna är (inkl. länk till remiss):

• Br0-byggnader
• CFD-modellering
• Kontroll av brandskydd i byggprocessen

Två av dessa har varit ute på remiss, och Br0-remissen planeras att snart gå ut. Syftet med arbetet är att ge ett stöd för tillämpning i dessa områden där lagar och regler ofta lägger ett stort ansvar på den enskilde. Exempelvis är projektören skyldig att använda CFD-modeller på rätt sätt, kontrollen förväntas bli utförd inom byggherrens organisation och för Br0-byggnader ges endast begränsad vägledning från Boverket. Det finns därmed ett stort behov av ett stöd för tillämpning! Och det är mycket positivt att vi har fått ett stort engagemang i samtliga dessa grupper. Mellan 5-10 personer har varit aktiva i varje grupp och dessa har lagt ner mycket tid och engagemang i arbetet. Detta är vi givetvis tacksamma för - aktiva medlemmar utgör kärnan i vår förening.

BIV kommer fortsätta bedriva arbete inom stöd för tillämpning under 2013/2014. Vi tar gärna emot idéer på tillämpningsprojekt. Skicka gärna sådana idéer till mig innan 15/5. Ange gärna om ni själva är beredda att driva någon särskild fråga. Jag kommer att ta tillfället i akt på konferensen och lyfta dessa idéer!

Inför konferensen har vi också gjort en särskild satsning i lokalgrupperna. Stockholms lokalgrupp har redan haft första träffen och den var mycket lyckad! På träffen deltog nästan 30 personer och bland annat då diskuterades verksamhetsklasserna. Göteborg och Malmö har också träffar på gång då olika tillämpningsfrågor ska diskuteras. Resultatet kommer att lyftas på konferensen.

Lokalgrupperna har träffar enligt följande:
Stockholm 11/3 
Göteborg 8/4
Malmö (inbjudan kommer snart)

Boverket kommer att vara på plats på konferensen och presentera vanliga frågor som har lyfts om BBR. Med bred representativitet från branschen så har vi alla förutsättningar för underlätta tolkningar och minska gråzonerna i BBR. Det kommer med andra ord bli en spännande konferens med många intressanta diskussioner!

CE-märkning, typgodkännande och CPR

Den europeiska byggproduktförordningen, CPR, gäller fullt ut från 1 juli 2013
vilket får en stor påverkan för försäljning och användning av byggprodukter.

Förra året skickade regeringen ut en remiss som handlade om hur CPR, den europeiska byggprodukt-förordningen, ska implementeras i Sverige. Frågan har främst handlat om hur svensk lagstiftning ska anpassas och hur man ska anpassa regleringen av byggprodukter. Och i slutet på januari skickade regeringen en remiss till lagrådet. Förslaget i remissen innebär att man i stort har bestämt sig för hur implementering ska gå till väga. Avstämningen med lagrådet görs för säkerställa att förslaget inte kolliderar med andra lagar. Efter detta revideras propositionen som då läggs fram av regeringen för att riksdagen ska kunna ta beslut om förslaget.

Förslaget, "Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om byggprodukter", avses att lämnas till riksdagen senast den 26 mars . Och det är ju bråttom, eftersom den europeiska byggproduktförordningen obönhörligen gäller fullt ut 1 juli 2013.

Vad innehåller då förslaget, och vad innebär det? Jag beskrev för ett år sedan att regeringen i remissen föreslog att typgodkännandet skulle försvinna. Under CPR-seminariet i Lund i september 2012 framgick att flera osäkerheter fortfarande kvarstod! Nu har man dock tagit besluten och det står därmed klart att:

• typgodkännandet lever vidare inom för de byggproduktområden där man inte måste CE-märka
• det blir tydligt att typgodkännanden inte längre får meddelas, och att redan utfärdade typgodkännanden direkt slutar gälla, för de produktområden där CE-märkningen är den enda tillåtna märkningen
• det blir tydligt att inom byggproduktområdet där CPR inte gäller så måste byggprodukter uppfylla kraven i PBL (t.ex. egenskapskravet säkerhet i händelse av brand) för att få säljas
• tillsynsmyndigheten (Boverket) fortsatt ska göra marknadskontroll inom byggproduktområdet
• alla dessa förändringar ska klubbas så att de kan börja gälla 1 juli 2013

Som helhet kommer den nya europeiska byggproduktförordningen, CPR, och förändringarna i PBL att ha en stor påverkan på byggproduktområdet.  Dels kommer det att påverka hur försäljning av byggprodukter får ske, och dels innebär det påverkan på förutsättningar för användningen byggprodukter.

Vi kommer på SP Brandteknik att hålla en tvådagarsutbildning den 15-16 maj i Borås, riktat mot tillverkare. Utbildningen kommer att beskriva CPR, ändringarna i PBL och kopplingar till byggprodukter m.h.t. brandskydd. Bland annat kommer CE-märkning, andra certifieringar, de europeiska brandklasserna och förändringar i de nya svenska byggreglerna att presenteras. Mer information och anmälan finns nu på SP:s hemsida.

För användningen i praktiken finns det också krav, där CE-märkta byggprodukter blir en viktig pusselbit för byggherren när man ska försäkra sig om att byggreglerna är uppfyllda. Tillsammans med Brandskyddslaget arbetar vi nu på SP med en handbok om användningen och val av byggprodukter i praktiken. I princip handlar frågan om hur man säkerställer att man får rätt byggprodukt på rätt plats?

Uppdatering 1: Lagrådet har lämnat ett yttrande på lagrådsremissen och det är enbart fåtal anmärkningar som mest är av redaktionell karaktär. Förslaget kommer därför troligen inte att ändras särskilt mycket.

Uppdatering 2: Missa inte min ledare om CPR i SP:s kundtidning, Teknik; Forskning. Den finns både i svensk och engelsk version.

Strålande utsikter 2013

Utsikten från 18e våningen på Ideon Gateway i norra Lund är magnifik!

Ett nytt år har börjat och det är full fart på kontoret igen. Det är en hel del saker som gör 2013 extra spännande. För SP Lund blir det snart flytt till Ideon Gateway, dit vi flyttar in om en månad. I byggnaden finns många andra intressanta företag, två restauranger, konferensmöjlighet och hotell - en perfekt mötesplats med andra ord! Invigningen av byggnaden äger rum igår och idag. På plats själv fick jag chansen att åka upp till 18:e våningen - visst är utsikten är häftig! Nu var det dimmigt, men en klar dag ser man Öresundsbron sträcka sig över till Danmark. Åt de andra sidorna ser man bl.a. bygget av de enorma nya forskningsområdena i nordöstra Lund - Max Lab 4 och ESS. Det händer verkligen mycket just nu i denna del av Lund.

Och för byggsektorn så innebär 2013 ytterligare utmaningar. Sedan årsskiftet får inte längre de äldre byggreglerna tillämpa - nu är det bara BBR 19 som gäller. Och om ett halvår börjar CPR gälla - den europeiska byggproduktförordningen. Den innebär att CE-märkning av byggprodukter blir obligatorisk inom flera produktområden. Då gäller inte typgodkännanden och dessutom är en stor skillnad att CE-märkningen bara är en kvalitetssäkrad innehållsförteckning (lite förenklat). CE-märkning i du innebär inte att produkten i sig har en bra kvalité - det måste istället nyttjaren försäkra sig om utifrån prestandadeklarationen. För tillverkare gäller det förstås att kunna hur CE-märkning går till med de provningar, klassningar och tillvägagångssätt som gäller enligt det europeiska systemet.

Genom de nya reglerna kommer rättssäkerheten att öka och det skapar nya möjligheter för en bra utveckling. Vi kommer från SP Brandteknik att fortsatt satsa på utbildningar inom dessa områden och information om dessa kommer vi att gå ut med inom kort.

God jul & gott nytt år!

Året närmar sig sitt slut! Det har varit en intensiv höst för min del med mycket resande och jag har inte riktigt hunnit med bloggandet. Men med det nya året kommer en ny start och säkert ny inspiration också - jag har redan uppslag på några spännande ämnen!

Den stora nyheten är förstås att SP Brandteknik och Norsk Brannteknisk Laboratorium (NBL) startar ett nära samarbete. SINTEF och SP kommer att samäga NBL. Detta öppnar också upp för nya projekt och samarbeten. I början på året kommer jag själv delta i ett projekt där både NBL, SP Brandteknik och DBI ingår för att ge förslag på hur brandklasser för kablar ska implementeras. Och fler samarbeten väntar!

I dagarna har vi också publicerat slutrapporten som utgör en "model code" för vägtunnlar. Upplägget liknar till stor del hur BBR är uppbyggt, man kan nästa säga att det är en BBR för vägtunnlar där det finns både godtagbara lösningar i form av förenklad dimensionering och möjlighet till alternativ med analytisk dimensionering. Slutrapporten kan nu laddas hem från SP:s hemsida. Det har varit ett kul arbete som jag hoppas kommer till nytta både för framtida regler och för praktisk tillämpning.

Nyligen fick vi också positivt besked från SBUF och har nu finansiering säkrad för att nästa år komma igång med ett projekt om bärförmåga vid brand i hallbyggnader. Projektet syftar till att skapa belysa förutsättningarna i reglerna och skapa en gemensam plattform så att bärverk kan dimensioneras på ett rättssäkert och effektivt sätt. Det är kul att allt nu är klart för att komma igång och gehöret från olika delar av branschen är stort!

Och traditionen trogen vill jag i år igen uppmärksamma SINTEFs utmärkta anvisning för pepparkakshus, även brandskydd finns givetvis med. Med detta önskar jag er alla en god jul och gott nytt år!

Lyckat brandseminarium 27/9

Ingemar Olofsson på Daloc presenterar tidsplanen för CE-märkning av
dörrar och vad som händer om regeringen tar bort typgodkännadet innan
man kan CE-märka. Foto: Joel Wibelius/Sebastian Thuns

Förra veckan höll vi ett brandseminarium i Lund. Anordnare var TK 181, som är den svenska kommittén för brandsäkerhet inom standardiseringen. Det var en givande dag med många intressanta diskussioner. Den stora frågan var vad som händer när byggproduktförordningen träder i kraft nästa år. Samtidigt lyfte vi från kommittén också fram det arbete som nu har kommit långt inom fire safety engineering. Som ett led i detta hoppas vi nu få en konsultmedlem i kommittén.

Sammanfattning av dagen:

• CE-märkning blir obligatorisk 1 juli 2013 genom byggproduktförordningen (CPR)
• ... men CE-märkning är inte möjliga på alla områden. Och vissa undantag finns
• Regeringen har inte bestämt vad som händer med typgodkännande och andra märkningar. Utfallet av regeringens beslut kommer att få stor påverkan för både produktindustri, användare och övriga i byggsektorn
• CPR innebär nya förutsättningar men kontaktpunkter i varje medlemsland kan guida...
• ... och nationella myndighter kan göra marknadskontroll av produkterna som släpps på marknaden
• Man ska dock skilja på regler för försäljningen (CE-märkningen) och hur de senare används i byggnaden...
• ... även i senare fallet finns regler och här har byggnadsnämnden tillsyn
• CE-märkningen innebär en harmoniserad marknad men alla länder tillämpar inte det på samma sätt ändå - detta är dock något som ska jämnas ut över tid och något som Kommissionen driver
• CE-märkningen är inte en kvalitetsgaranti utan byggherren måste själv försäkra sig om att byggreglerna uppfylls, dvs. att byggprodukten har rätt kvalité och används på rätt sätt
• I vissa fall är byggreglerna tydliga, men i andra måste byggherren själv välja nivå mot byggreglerna
• Många osäkerheter kvarstår och det kommer på vissa områden vara en övergångsperiod, eller åtminstone en period med parallella system
• Fire safety engineering är på framväxt i Sverige/Norden/Europa och kan påverka efterfrågan på byggproduykter
• Närmst ligger nordisk standard medan arbetet i Europa går långsammare
• Standarder är här för att stanna och blir viktigare och viktigare. 
• Det finns över 400 harmoniserade standarder som måste tillämpas vid CE-märkning. 
• BBR hänvisar till mer än 40 brandstandarder och det är ytterligare många som blir obligatoriska genom eurokoder m.m.
• Trots att standarderna måste användas pga. svenska och europeiska regelverk är de inte fritt tillgängliga. Det är bra att Boverket nu har fått pengar för att göra standarder mer lättillgängliga - det är dock oklart hur långt detta räcker
• Mer informationsinsatser kommer att behövas för att se till att hela kedjan från produkttillverkning till inköp, montering, uppfyllnad av regler, och installation fungerar - och det även över byggnadens livscykel

Samtliga presentationer från dagen finns här:
http://www.sp.se/sv/units/fire/current/SISsept2012/Sidor/default.aspx

Bättre tillämpning med nya byggregler?

De nya brandskyddsreglerna blir allt mer påtagliga och vi närmar oss snabbt årsskiftet då förra BBR:en inte längre får tillämpas. Detta märks också i debatten - i både online- och liveforum debatteras de nya reglerna flitigt. På den kommande konferensen Brandskydd 2012 kommer vi få höra flera olika parters perspektiv på de nya byggreglerna, med ett särskilt fokus på förhållandet till lagen om skydd mot olyckor. Avslutningen blir en debatt där jag själv ska medverka som moderator. Debattpanelen består representanter för både ansvariga myndigheter, MSB och Boverket, men också viktiga branschorganisationer såsom Sveriges Brandkonsultförening och BIV. Och från Luleå Tekniska Universitet får vi höra forskningsperspektivet på den brännheta debatten om bärförmåga vid brand i hallbyggnaden. Det finns flera spännande frågeställningar just nu som diskuteras som vi kommer att hinna beröra. Och som före detta Boverkare har jag förstås pressen på mig att dra frågorna till sin spets för samtliga debattörer, även mina f.d. kollegor Boverket!

Oskyddade hallar i stål är ett av flera exempel på varierande,
och bristande regeltillämpning. Resultatet är mindre säkra
byggnader och skeva konkurrensförhållanden.

Nyligen publicerade också Brandsäkert en debattartikel från Sveriges Brandkonsultförening på temat de nya byggreglerna. Man ifrågasätter syftet med de nya reglerna, och effekten av reglerna.

Blir inte brandsäkerheten bättre med de nya reglerna? I stort så får jag tyvärr hålla med, de nya brandskyddsreglerna kommer inte dramatiskt att minska antalet skadade i bränder. Det finns flera skäl till detta. (1) Syftet var inte att höja säkerhetsnivån - däremot kunde kostnadseffektiva förbättringar göras. Bakgrunden var bl.a. att Sveriges notoriskt höga byggkostnader inte gav något utrymme för stora kostnadsökningar. (2) Som författarna själva skriver är brandskador till stor del socialt relaterade - tekniska åtgärder är därför mer effektiva riktade mot individers enskilda behov (3) byggnadsbeståndet förnyas dessutom bara med någon procent varje år och det gör att det tar lång tid innan effekten syns i praktiken.

Har då inget blivit bättre? Och varför har vi egentligen reviderat reglerna? Jag menar att brandskyddet faktiskt har blivit bättre på vissa betydelsefulla områden - i motsats till författarna. Här vill jag särskilt lyfta de utsatta grupperna. Med utsatta menar jag de som är utsatta för en väsentligen högre risk, t.ex. pga. att de inte har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet. Dessa grupper må bara utgöra en liten del av befolkningen men här har faktiskt gjorts som innebär en stor förbättring för individen, även om effekten är mindre påtaglig i samhället i stort. Som exempel så är det omkring 100.000 som idag bor på särskilda boende för personer med vårdbehov. För personer i denna verksamhet vet vi att risken att omkomma är flera gånger högre. Genom det nya kravet på sprinkler kommer personer i nya sådana boenden utsättas för en lägre risk. Dessutom har LSO genom de nya byggreglerna fått en ny referenspunkt vilket på sikt lär leda till fler sprinklersystem även i befintliga verksamheter. Förbättring för dessa utsatta personer tycker jag är värd att lyfta - även om det inte räddar resten av Sverige.

Om nu reglerna inte kommer rädda särskilt många liv, vad var då syftet egentligen? Ett stort problem har varit att tillämpningen har varierat. Det finns flera exempel på detta. Och lika många skäl till varför tillämpningen har varierat. En faktor har varit att reglerna har varit otydliga och svåra att mäta.

Ett tydlig exempel på detta är bärförmåga vid brand i hallbyggnader. Debatten pågår här för fullt nu med färska inlägg både i de senaste numren av Tjugofyra7 och andra forum (Tjugofyra7, denna blogg). Och debatten är inte ny, åtminstone sedan 2007 har frågan cirkulerat (se Sirenen 2007, nr 6 "Regelvidrig praxis breder ut sig"). Efter vårens klargörande av Boverket är dock saken klar. Reglerna ger inte stöd för vissa av de  verifieringsmetoder som har använts för att uppföra hallbyggnader med oskyddat stål. För dessa byggnader har man alltså inte uppfyllt reglerna. Resultatet är byggnader som är mindre brandsäkra. Men det har också inneburit en skev konkurrenssituation för konsultbranschen, och inte minst för de andra lösningar och material som möjligen kunde använts istället. Enligt uppgift från Stålbyggnadsinstitutet kan det handla om miljontals kvadratmeter som är byggda på detta sätt.

Det finns flera skäl till varför vi står där vi står men det viktigaste nu tror jag är att blicka framåt. Hur blir vi bättre? Det är några saker jag tror är viktiga att satsa på: 

(1) Reglerna måste vara tydliga, och de måste också respekteras av både säkerhetsskäl och konkurrensskäl, annars riskerar vi en moralisk utförsbacke där brandskyddet kommer att försämras i takt med att man konkurrerar med ge de billigaste lösningarna i gråzonen för vad som egentligen inte är tillåtet enligt reglerna. 

(2) Fler oberoende granskningar, t.ex. tredjepartsgranskningar. Fler kritiska frågor ställs utifrån nya perspektiv och självreflektionen ökar.

(3) Ökat branschdeltagande för gemensamma riktlinjer. Boverket sätter ribban i reglerna men på många områden ska den enskilde projektören göra bedömningar och val. Det kan handla om hur CFD-modeller ska tillämpas, hur man ska hantera de risker Boverket anger för Br0-byggnader eller vad som är rimliga specifikationer för en brandgasventilatorer. Här pågår arbete både inom BIV, inom standardiseringen och i FoU-projekt - men mer liknande satsningar kommer att behövas. 

(4) Bättre och enhetlig tillsyn. Kommunens tillsyn måste bli bättre, och den måste också bli mer konsekvent. Tillsynen fungerar olika över landet och har även funnits tendenser till särkrav i vissa kommuner. Bra att MSB nu ger ut en tillsynshandbok (LSO). Är det Boverket som ger ut nästa (för PBL)?

De nya reglerna löser inte allt detta. Men med en ny start i nya tydligare regler är det ett utmärkt tillfälle att börja jobba med de andra frågorna på allvar. Kanske ger debatten på Brandskydd 2012 en del av svaren på hur vi ska bli bättre - och hos vem bollen ligger. Det behövs.

Nya datum för byggregelutbildningar

Vid årsskiftet gäller BBR 19 skarpt. Vilka byggnader och lösningar hägrar
vid tillämpning av den nya byggnormen?

Nu är datum för höstens öppna byggregelutbildningar spikade! Efter vårens populära utbildningar blir nu tre ytterligare tillfällen i november enligt följande:

9 nov Göteborg
13 nov Malmö
14 nov Stockholm

Konceptet är samma som i våras - fokus BBR 19 och nyheter i lagar & regler - men med mer tid för frågor och diskussion. Jag kommer också ta upp några av de tolkningssvårigheter som har uppmärksammats de senaste månaderna.

Mer information och anmälan finns på SP:s hemsida:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/Utbildninginyabrandskyddsregler.aspx

Välkomna!

Höst & lägesrapportering!

Hösten är här och jag har halkat efter med bloggandet. Under tiden har man fått på nästan samtliga fasadplattor på vårt nya kontorshus i Lund - Ideon Gateway. Här kommer så en liten uppdatering! Vad har hållit mig upptagen på SP-kontoret i Lund?

Utsikten från mitt fönster - och nästa år flyttar vi in i Ideon Gateway som nu
börjar se ganska färdig ut - utvändigt sett.

Målstandard för tunnlar. Vi arbetar med att utveckla ett ramverk för performance-based design för vägtunnlar. Där uttrycks krav på ett målbaserat sätt och detta kan i sin tur verifieras med godtagbara lösningar inom ramen för en förenklad dimensionering. Som alternativ kan analytisk dimensionering användas, t.ex. genom scenarioanalys där man prövar brandskyddets förmåga när ett fordon brinner i tunneln.

Nordisk INSTA-standard för FSE. Riktlinjer för analytisk dimensionering av brandskydd har saknats i fler länder än Sverige. Samtidigt finns det flera skäl till varför ett nordiskt samarbete på området är effektivt, t.ex. så har vi liknande regler i grunden, och avstånden är korta mellan länderna. Kortsiktigt strävar vi i den nordiska standardiseringen (INSTA) efter att harmonisera hur vi arbetar med fire safety engineering, t.ex. att vi använder samma kriterier för kritiska förhållanden/godtagbar exponering. På längre sikt vill vi också utveckla bättre riktlinjer för riskbaserade dimensioneringsmetoder. Ett förslag på standard baserat på det korsiktiga arbetet kommer att gå ut på remiss inom några månader. Och här finns givetvis skäl för konsulter att engagera sig mer inom standardiseringen.

Europeiska standarder för FSE. Även på Europa-nivå pågår arbete inom FSE. Många länder använder sig av metoderna idag, och andra vill öppna upp för möjligheten. Samtidigt finns risken att nya handelshinder för produkter och tjänster skapas om vi inte skapar en gemensam syn på hur metoderna kan och bör användas. Därför är arbetet i gruppen viktigt.

BBR-utbildningar. Efter vårens utbildningsverksamhet har jag fortsatt hålla utbildningar, och fler kommer! Det har varit kul att se att flera konsultfirmor har tagit tillfället att hyra in mig för skräddarsydda utbildningar, t.ex. en heldag om BBR. Givande med mycket diskussion! Men fler öppna utbildningar kommer också, snart har vi datum spikade för kurstillfällen i Malmö, Göteborg och Stockholm under november.

Regelanalys/Tredjepartsgranskning/Second opinion. Det finns många fall där tolkningar behöver göras och BBR är inte alltid solklar. Handböckerna som finns är inte heltäckande och de har inte heller alltid rätt. I dessa uppdrag har jag kunnat bidra med rättssäkra analyser av gällande bestämmelser, vilket kan vara en viktig pusselbit i en projektering eller i ett rättsfall. Tillsammans med mina kollegors höga tekniska kompetens kan vi dessutom erbjuda verifiering av resultat från avancerade modeller eller för att säkerställa att tekniska system som inte följer standard verkligen klarar av sin uppgift.

Vi har flera projekt inom FSE på gång inom SP och jag ska se till att några kollegor delar med sig av detta även här på bloggen! Ett smakprov av detta ges också på SP Byggdagar (3-4 oktober) där vi också får höra Boverket förklara reglerna om bärförmåga vid brand - där vi ju haft en omfattande debatt.

Programmet för brandskydd på SP Byggdagar 4 oktober

Det händer som sagt mycket inom standardiseringen nu på området FSE. Och snart väntar ju obligatorisk CE-märkning som kommer påverka vardagen i byggsektorn. Ett utmärkt tillfälle för konsulter och tillsynsmyndigheter att lära sig mer om detta är Brandseminariet i Lund den 27/9. 

Brandseminariet i Lund 27/9

Jag vill här också poängtera att standardiseringen behöver perspektivet från tillämparna. Standarder om FSE kommer snart att bli ett faktum och när myndigheter hänvisar till dessa måste de användas. Och samma sak gäller ju på byggproduktområdet. Så ta chansen att påverka och engagera er i standardiseringen innan standarderna är beslutade!

Bärförmåga vid brand: Nya metoder krävs för hallbyggnader

Slutet på våren var hektiskt och jag hann inte komma ikapp på bloggen. Nu har jag dock hunnit ikapp och det är dags för inlägg - denna vecka från Hong Kong där jag ska presentera ett paper på SFPE-konferensen om funktionsbaserade regler. Mer om detta kommer under veckan! 


En av de största nyheterna som hänt under våren i vår lilla del av byggbranschen är det yttrande som Boverket har lämnat om hur reglerna för bärförmåga vid brand i hallbyggnader ska tolkas. Detta har varit en omdiskuterad fråga under flera år och det var en fråga som jag själv jobbade mycket med under min tid på Boverket. Det har hållits ett flertal expertmöten/referensgruppsmöten där frågan har diskuterats där flera sakkunniga och representanter för olika delar av branschen har deltagit. 


Bloggkollegan Wuz har som vanligt varit snabb och har gjort både frågeställningen och svaret tillgängliga. Lite förenklat kan man säga att det handlar om man kan acceptera oskyddade takkonstruktioner i Br2-byggnader. Detta är en särskilt relevant frågeställning i stålhallar där långa spännvidder ofta används och där brandskydd av konstruktionen kan bli kostsamt.


Bakgrunden till Boverkets förtydligande är att tillämpningen har varierat på området vilket kan ha lett till både osund konkurrens och osäkra byggnader. I åtminstone ett fall har detta lett till att räddningstjänsten helt enkelt vägrar göra insats med rökdykning i byggnaden. På samma sätt som kommuner ska tolka reglerna enhetligt i tillsynen så är det viktigt att de som ska tillämpa reglerna för byggherrens räkning gör samma sak. Frågan om räddningstjänstens stegutrymning kom i fokus under våren men nu är det dags att rikta blicken mot tillämpningen av regler för hallbyggnader.


Några slutsatser man kan dra utifrån förtydligandet och reglerna och EKS:
- Maximalt skadeområde enligt EKS betyder maximalt område som får skadas. Det finns inget stöd för att tillämpa 3m-regler i bedömningen eller triangelmodellen för kollapsade byggnadsdelar.
- Kraven på utrymning och bärförmåga ska uppfyllas oberoende av varandra. Det är inte möjligt att använda principen att "utrymning är så snabb" eller "räddningstjänstens behövs inte/kan inte göra insats". Metoder som bygger på en direkt koppling mellan utrymning och bärförmåga vid brand speglar därför inte hela kravbilden i EKS - andra riskfaktorer ska också beaktas, t.ex. räddningstjänstens insats eller risken för att personer inte lyckas utrymma.
- Analytiska dimensioneringsmetoder är ett möjligt alternativ men det finns en tydliga förutsättningar i EKS som måste uppfyllas. Här behövs också en utveckling av nya metoder som accepteras i branschen.

En brandskadad hallbyggnad.

Det som också står klart med förtydligandet är att brandskyddskostnaden kommer att öka när man i tillämpningen rättar sig efter reglerna. Det saknas också bra metoder som är vedertagna av branschen. Behovet av nya handböcker är stort eftersom de som finns antingen är felaktiga eller saknar rimliga och tydliga dimensioneringsmetoder på området. 


Nya projekt behövs därför för utveckling av verifieringsmetoder. Branschen har själv här ett viktigt ansvar då det är tillämpningen som har brustit. Ett sådant projekt måste ha en bred förankring i branschen för att säkerställa de långsiktiga spelregler vi behöver. Här måste självklart Boverket delta så att regeltolkningen tryggas för framtiden. Genom detta kan vi få sunda konkurrensförhållanden, säkra byggnader och rimligt byggande.

Brandsäkra takfötter - nya utmaningar för byggbranschen

För någon månad sedan fick jag förfrågan av Bygg & teknik om att skriva en artikel till Takkonstruktionsnumret. En fråga som har varit aktuell länge är brandskydd av takfötter & vindar. Sagt och gjort - snart kan ni läsa artikeln av mig och Nils Johansson på Lunds universitet. Här kommer ett blogginlägg på ämnet, och mer material finns som sagt snart i Bygg och teknik!

Vi har en lång skadehistorik för brandskydd av vindar och problemet är allmänt känt inom branschen. Ett exempel på trolig takfotsbrand är branden på studentboende på Liborius gata i Göteborg, som jag tidigare skrivit om och det finns gott om andra (dåliga) exempel. Görs då inget åt problemet? Nu börjar faktiskt något hända! Boverket har skärpt reglerna för vissa byggnader och samtidigt riktas uppmärksamheten mot problemet i skolor. I det senare fallet finns stöd i ny forskning vilket ger fastighetsägare och försäkringsbolag nya verktyg.

Med detta i bakgrunden står det klart att byggbranschen står inför nya utmaningar - men samtidigt finns bra verktyg. Med ökade krav från beställare, och tvingande krav från myndigheter måste lösningarna fram. Kraven kan i vissa fall stå i konflikt med andra funktioner, t.ex. fukt/ventilation. Lyckligtvis finns det möjligheter till flexibla lösningar. I artikeln redovisas ett antal förslag med stöd i forskningen om Anlagd Brand och jag beskriver dessa kortfattat nedan. Vissa är mer relevanta för skolor där anlagd brand ofta förekommer i fasad, andra lösningar lämpar sig bäst för bostäder.

Detektionssystem
Ett sätt att tidigt upptäcka fasadbränder är att installera ett detektionssystem. Med tidigare upptäckt ges bättre förutsättningar för att begränsa skadorna genom en tidig insats. Denna typ av tekniska system är förmodligen mest tillämpbar på befintliga enplans skolbyggnader men skulle möjligen kunna användas för andra byggnadstyper efter noggrannare analys.
 
Täta takfötter
För att en brand inte ska spridas till en brännbar takfot eller in på ett vindsutrymme genom en ventilationsspringa kan takfoten tätas och byggas av obrännbart material. Tätning av takfoten kan ske på flera olika sätt, t.ex. med brandtåligt material. Samtidigt måste ventilation och fuktproblematik hanteras. För att undvika problem med fukt måste ventilationen av vinden  ordnas på något annat sätt, t.ex. genom att använda ventil/takhuvar placerade på ovansida av yttertaksbeklädnad, via öppningar under beklädnad med taktegel eller via ventilationsöppningar på gavlarna. Även mekanisk ventilation av vinden skulle kunna användas. Ett annat alternativ kan vara en helt tät takfotundersida med luftöppningar i takfotens utsida, skyddad av hängränna eller plåtbleck så rök och sticklågor inte kan spridas till vinden. Ett problem med att veta hur en tät takfot bör utföras är att det inte finns någon erkänd provningsmetod för detta ändamål, och inga märkningar finns därför inte på marknaden ännu. Det finns dock bra exempel från inträffade bränder. Vid en brand i Sundsvall så undveks brandspridning från översta lägenheten till vinden genom takfoten var försedd med en skiva i obrännbart material. Byggnaden var uppförd 1944 och även om brandskyddet kan vara kompletterat så visar det på att lösningarna har funnits med ett tag.

 En brandsäker takfot kan begränsa brandskadan, som i detta exempel där byggnaden är från 1944. Bra lösningar kan finnas i historieböckerna. Foto: Lars-Göran Nyhlén

Svällande ventiler
Det finns produkter som expanderar när det utsätts för värme. Denna typ av produkter kan vara utförda som ventiler som placeras i takfoten och fungerar vid normala omständigheter som en ventilationsöppning till vinden istället för ventilationsspringan i takfoten. När temperaturen ökar så expanderar ett värmekänsligt material som göra att ventilen stängs för att på så sätt stoppa brand och brandgaser från att komma in i vindsutrymmet. Denna typ av produkt är brandklassad och har använts ett tag i Norge. I Sverige har den dock inte fått så stor spridning. Fördelen med dessa svällande ventiler är att ventileringen av vinden via takfoten bibehålls under normal förhållanden.

Sprinkler
För de fall där brandspridning från en lägenhet till vinden utgör den främsta risken kan en lösning med sprinklersystem vara aktuell. Detta kan t.ex. vara aktuellt i flerbostadshus eller radhus i flera våningar. Genom att ha ett sprinklersystem i den översta lägenheten så kan en brand begränsas eller släckas tidigt. Risken för spridning från lägenheten, via fönster och takfot upp till vinden, är därmed kraftigt begränsad.

Utökade brandcellsgränser
Ytterligare ett alternativ som främst är aktuellt för flerbostadshus och radhus kan vara att utöka brandcellsindelningen. Kraven på skydd av takfot i BBR syftar till att upprätthålla brandcellsgränserna. Om brandcellsgränserna för lägenheterna dras upp till vinden så utgår behovet av skydd av takfoten.

Slutord
Det finns ett flertal olika tekniska lösningar för att begränsa brandspridning till vinden via takfoten. Det är inte rimligt att ge generella rekommendationer för vilken lösning som ska användas eftersom det bedöms vara beroende av konstruktionen och byggnadens arkitektur. Det anses även lämpligt att den brandtekniska lösningen för att skydda mot vindsbrand bedöms separat för varje enskilt projekt. Det är också viktigt att komma ihåg att de nya kraven i byggreglerna är funktionsbaserade. Det finns en flexibilitet och möjlighet att använda flexibla lösningar under förutsättningar att de verifieras analytiskt.

Det är viktigt att poängtera att de nya behoven innebär att nya lösningar måste utvecklas, utvärderas och implementeras - exemplen ovan kan tjäna som inspiration för detta!

Omstart på BBR-turnén - nya datum!

Nöjda deltagare efter kursdagen i Malmö i mars

Förra veckan blev jag tyvärr sjuk och tvingades flytta fram de tre BBR-utbildningarna som jag skulle hållt i Linköping, Stockholm och Sundsvall.  Som tur är har jag väldigt bra medarbetare som kunde hjälpa mig att snabbt planera om utbildningarna - stort tack till Kaisa och Erika för det! Nu hoppas jag verkligen att de nya datumet inte ställer till det för de som redan var anmälda - ledsen om detta orsakat problem! Sen hoppas jag så klart att fler nu kan få chansen, med nya tider kommer också en andra chans att anmäla sig.

Och när jag nu har varit hemma sjuk och inte kunnat använda rösten har jag däremot hunnit titta på utvärderingsenkäterna. Av de som fyllt i enkäterna (mer än hälften) så rekommenderar 98 % andra att gå utbildningen - kul! Extra kul eftersom det är svårt att göra en blandad målgrupp nöjd. En viss kunskap om brandskydd och BBR krävs för att få ut mycket av kursen. Deltagarna har varit representerade av räddningstjänst, brandkonsulter, fastighetsägare, byggnadsnämnd, försäkringsbolag, byggproduktindustri, arkitekter och kontrollansvariga.

Så ta nu chansen att delta på något av följande tillfällen. Anmälan kan göras upp till en vecka innan kurstillfället, men antalet platser är begränsade:
16/4 Linköping
24/4 Luleå
15/5 Stockholm
16/5 Sundsvall

Och efter husmorsråd ska jag fortsätta med en kur av ingefära och honung så att jag håller mig frisk ;)


-- Länkar i inlägget --
Kursanmälan: http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx

Utbildningsturnén är igång!

På första utbildningen deltog 40 förväntansfulla personer ;)

Sådär! Nu har min utbildningsturné kommit igång! Idag höll jag en endagarsutbildning om de nya byggreglerna i Göteborg. Och deltagarna verkar vara nöjda! Det är så klart alltid svårt att hitta balansen i innehållet för en blandad publik men som helhet gav deltagarna gott betyg i utvärderingen! Imorgon väntar Malmö och en ny publik. Vi landade på cirka 40 personer i Göteborg, och på de andra orterna blir det nog lite mindre grupper. Vilket ju ger fördelen att det skapar bättre förutsättningar för dialog. För nästa veckas tillfällen i Linköping, Stockholm och Sundsvall finns dock en sista chans att anmäla sig! Likaså för Luleå i slutet på april. Ev. finnas någon enstaka plats kvar även när anmälningstiden har gått ut:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx



Utbildningen flöt på bra - som alltid är det dock svårt att hitta avvägningen mellan innehåll och hur mycket tid som ska ges för diskussion. Vi hann dock med många frågor under dagen kändes det som. Det är alltid spännande att höra vilka problem man stöter på i tillämpningen av reglerna. Några frågor som vållar huvudbry är t.ex. entresoler och klassning av byggnader i industrier. Utskjutsstegar kom upp (som vanligt..) - och en ny fråga för mig var hur man reser en sådan stege mot ett pivotfönster (där stegen ju riskerar att slå i fönstret). Svår fråga - så jag får helt enkelt passa vidare till Boverket eller MSB ;) Men lite mer allvarligt talat så är det ju just i dessa detaljfrågorna som djävulen bor (citat Tomas Rantatalo). Det är där man får börjar leta för att hitta problemen med tillämpningen - för att sen hitta bättre lösningar. Och här behövs erfarenhetsåterföring från flera led - något jag tror att vi behöver ett bättre system för i Sverige. Det är mycket kunskap som vi sitter inne på men som vi inte utbyter med varandra på ett effektivt sätt. Så vi får helt enkelt fundera på hur vi kan bli bättre!