FSE in Europe is progressing

For the The Malmö University building Orkanen,
fire safety engineering using risk-based methods were
 used. Rougly 2M€ were saved by this approach. 

Several projects for fire safety engineering going on in Europe and the indicators point in the same direction - fire safety engineering is progressing. The experience of PBD of fire safety in Europe now has a history of about two decades in some countries. Most notably in the UK (1989), in Sweden (1995) as well as Denmark and Norway. Manybuildings wouldn't have been feasible for functional or economical reasons if not performance-based design (PBD), using fire safety engineering methods, would have been possible. And several other countries wants to follow today, not least in Europe. I've written about this before, when I worked at the National Board of Housing, Building and Planning (in Swedish).


In March SBR in the Netherlands hosted an expert meeting on fire safety in high rise buildings. The Netherlands are in need of a more modern approach to fire safety and thus wanted a discussion. I moderated the session where four representatives from different european countries presented one high rise each. While some things differ regarding fire safety approaches, we also do have a lot in common. The most progressive design was done in the UK and in Sweden - where fire safety engineering is allowed to full extent. Germany, on the other hand, have prescriptive regulations for high rise buildings which means a more rigid design.


In the european standardization work is going on to establish standards on fire safety engineering. One of the  things we are looking right now is how fire safety engineering is used in connection to prescriptive regulations. This is the primary method being used in Sweden and we will be presenting this approach in the SFPE Conference on Performance Based Design in Hong Kong in June. 


The Society of Fire Protection Engineers (SFPE) is the largest international community gather fire safety professionals. A European group has recently been formed and two new national chapters has newly joined, namely the Benelux Chapter and the Polish Chapter. Since before, we have chapters in France, Spain, Italy and Sweden. And the door is open for more chapters. With SFPE Europe, it will be easier to find common ground on important aspects such as education, certification, policy-making and regulation.


With all these signs, all these projects going, I'm confident that an interesting road lies ahead of us. We've seen the big eurocodes project on structural safety of constructions being implemented after thirty years of collaboration. Hopefully it won't take that long time for the area of fire safety. With a common european approach we will eventually be able to have a more open market with regards of fire safety products and services. It won't be easy, of course, but that's where we're heading.


Both the european standardization, SFPE Europe and national chapters needs active members - feel free to contact me if you're interested and I'll tell you who to talk to. Grab the opportunities ahead and be part of the action!


PS. If you wish to subscribe to the blog posts that are made in English on this blog, see the links below to the right. You may subscribe either by feeds, i.e. RSS, or by e-mail.

Utbildningsturnén är igång!

På första utbildningen deltog 40 förväntansfulla personer ;)

Sådär! Nu har min utbildningsturné kommit igång! Idag höll jag en endagarsutbildning om de nya byggreglerna i Göteborg. Och deltagarna verkar vara nöjda! Det är så klart alltid svårt att hitta balansen i innehållet för en blandad publik men som helhet gav deltagarna gott betyg i utvärderingen! Imorgon väntar Malmö och en ny publik. Vi landade på cirka 40 personer i Göteborg, och på de andra orterna blir det nog lite mindre grupper. Vilket ju ger fördelen att det skapar bättre förutsättningar för dialog. För nästa veckas tillfällen i Linköping, Stockholm och Sundsvall finns dock en sista chans att anmäla sig! Likaså för Luleå i slutet på april. Ev. finnas någon enstaka plats kvar även när anmälningstiden har gått ut:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx



Utbildningen flöt på bra - som alltid är det dock svårt att hitta avvägningen mellan innehåll och hur mycket tid som ska ges för diskussion. Vi hann dock med många frågor under dagen kändes det som. Det är alltid spännande att höra vilka problem man stöter på i tillämpningen av reglerna. Några frågor som vållar huvudbry är t.ex. entresoler och klassning av byggnader i industrier. Utskjutsstegar kom upp (som vanligt..) - och en ny fråga för mig var hur man reser en sådan stege mot ett pivotfönster (där stegen ju riskerar att slå i fönstret). Svår fråga - så jag får helt enkelt passa vidare till Boverket eller MSB ;) Men lite mer allvarligt talat så är det ju just i dessa detaljfrågorna som djävulen bor (citat Tomas Rantatalo). Det är där man får börjar leta för att hitta problemen med tillämpningen - för att sen hitta bättre lösningar. Och här behövs erfarenhetsåterföring från flera led - något jag tror att vi behöver ett bättre system för i Sverige. Det är mycket kunskap som vi sitter inne på men som vi inte utbyter med varandra på ett effektivt sätt. Så vi får helt enkelt fundera på hur vi kan bli bättre!

Efter Mjölbybranden: Onyanserad debatt om cellplasten

Efter branden i Mjölby har så åter cellplastens varande kommit upp på tapeten igen (Nyteknik, DN, Brandskyddsföreningen). Det är förståeligt efter en tragisk händelse men det är också lätt att diskussionen blir onyanserad. I det aktuella fallet hade troligen inte cellplasten något att göra med de personskador som inträffade. Däremot bidrog den säkert till den omfattande brandspridningen i byggnaden. Och det finns flera fall med liknande konsekvenser - inga personskador men stora egendomsskador.


Är det då förkastligt att bygga med cellplast? Borde cellplasten rentav förbjudas? Sant är att egendomsskadorna kan bli mycket stora för vissa typer av cellplast. Och visst finns risken för personskador även om den är liten. Men om vi börjar med materialet i sig, så ska vi först och främst kalla det EPS. Och visst finns det EPS och EPS. Det finns EPS med brandhämmande egenskaper, och den som inte har det. Har den brandhämmande egenskaper kan det ge bra skydd i sig. Har den det inte går det utmärkt att bygga in EPS. Och som med alla andra delar av brandskyddet förutsätter det att man projekterar och bygger rätt.

Det är viktigt att skydda cellplasten så som anges i byggreglerna - även under byggskedet behöver den risken beaktas.

Ställer vi då fel krav i byggreglerna? Har vi missat någon funktion? Alla material som har sämre egenskaper än D-s2,d0 (läs: trä) - vilket är ännu tydligare i 2012 års byggregler:


"Exempel på material som bör skyddas är brännbar isolering, skivmaterial eller liknande i lägre brandteknisk klass än D-s2,d0."


Dessa krav gäller generellt i byggnader men för byggnader som är särskilt skyddsvärda, Br1-byggnader, har vi dessutom tuffa krav på fasaden. Jag skulle faktiskt vilja hävda att det är bland de tuffaste kraven i Europa. Sedan BBR kom 1994 så har Sverige haft fyra krav på fasaders brandegenskaper. Motsvarigheten står nu i BBR 19 och de fyra kraven är (för Br1-byggnader) att ytterväggar i byggnader ska utformas så att:

1. den avskiljande funktionen upprätthålls mellan brandceller,
2. brandspridning inuti väggen begränsas,
3. risken för brandspridning längs med fasadytan begränsas,
4. risken för personskador till följd av nedfallande delar av ytterväggen begränsas.

Ett problem som jag uppmärksammat i ett tidigare inlägg är att de europeiska verifieringsmetoderna inte innehåller alla dessa fyra krav. Det innebär i praktiken att CE-märkta fasadprodukter kan behöva en kompletterande bedömning i Sverige. Orsaken är antagligen att Sverige/Boverket har missat att anmälda dessa krav till Europeiska kommissionen. Detta är en viktig fråga som behöver rättas till innan CE-märkningen blir obligatorisk i Sverige (2013). Annars riskerar vi att få fler produkter i svenska byggnader som inte uppfyller samtliga krav. För att kunna beakta alla fyra faktorerna behövs ett fullskaleprov. I Sverige har vi hittills har använt oss av en svensk metod, SP Fire 105, som utvecklades på 80-talet efter noggranna försök. En liknande - och mer utvecklad - metod skulle ge bra förutsättningar för bra brandskydd i fasader.

Några slutsatser:

• EPS kan vara en risk om den används felaktigt, men riskerna kan hanteras genom behandling eller genom att EPS skyddas
• Europeiska fasadstandarder uppfyller inte samtliga krav i svenska byggregler. Det är av stor vikt att Boverket verkar för att verifieringsmetoderna förbättras. Utan en fullskalemetod kommer det att bli svårt att spegla de egenskaper vi vill ställa krav på i Sverige.
• Med funktionsbaserade regler ges stora möjligheter till innovativa lösningar - och vi har rätt tuffa krav i byggreglerna. Det innebär också att material med sämre egenskaper behöver skyddas eller behandlas. Att gå tillbaks till detaljregler innebär att vi risker att missa andra fördelar med materialval, t.ex. miljövinster eller lägre byggkostnader. Det talar emot ett "förbud".
• För vissa byggnader är kraven lägre - men då handlar det om byggnader där risken för personskador är små. Det finns inget hinder för försäkringsbolagen att ge credit åt bra och robusta lösningar - det enda de måste göra är att ta reda på vad de försäkrar.
• Det är bra att MSB ger räddningstjänsten stöd i utredningsarbetet. Erfarenhetsåterföringen på nationell nivå behöver bli bättre. Erfarenhetsseminariet i Stockholm imorgon är ett bra initiativ (jag har tyvärr inte möjlighet att medverka själv) - men debatten får inte bli för likriktad. Det som saknas är dock bredare kompetens och förankring. Utan samverkan riskerar viktiga aspekter att missas (läs tidigare inlägg). Värt i sammanhanget att notera är att varken MSB, räddningstjänsten Brandskyddsföreningen eller försäkringsbolag sitter med i standardiseringen (TK 181) för att bevaka europeiska byggproduktstandarder - och det är de som kommer att användas i svenska byggnader vid nybyggnad och ombyggnad.
• EPS är ett vanligt byggmaterial, både i Sverige och utomlands. Vilka slutsatser kan vi dra av de bränder som inträffas i cellplast-byggnader som inte leder till storskador? Vad är effektivast för att hantera riskerna?

Länkar i inlägget:
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3422854.ece
http://www.dn.se/nyheter/sverige/byggfel-kan-ha-paskyndat-mjolbybrand
http://www.cisionwire.se/brandskyddsforeningen/r/olamplig-byggkonstruktion-paskyndade-brandforloppet-i-mjolby,c9227298
http://firesafetyengineering.blogspot.com/2012/02/ratt-byggprodukt-pa-ratt-plats.html
http://www.cisionwire.se/brandskyddsforeningen/r/pressinbjudan--erfarenhetsseminarium-om-cellplast,c9228315

Regeringen föreslår att typgodkännandet försvinner

Ser vi snart slutet för typgodkännande-gaffeln?

Förra veckan lade regeringen fram ett förslag på ändring av svensk bygglagstiftning. Effekten, om förslaget går igenom, blir att det svenska typgodkännandet försvinner. Syftet är att anpassa svenska lagar och regler mot den nya europeiska byggproduktförordningen (CPR) som börjar gälla med full kraft 1 juli 2013. Bara CPR i sig innebär stora förändringar, inte minst får vi obligatorisk CE-märkning av byggprodukter. Och nu föreslås dessutom att typgodkännandesystemet försvinner.

Byggsektorn och byggproduktindustrin står därmed inför stora utmaningar. För byggherren följer högre krav på kompetens - CE-märket är ingen kvalitetsgaranti så kvalitetssäkringen måste byggherren ordna själv, "Rätt byggprodukt på rätt plats". Däremot är själva innehållsförteckningen kvalitetssäkrad så den kan byggherren lita på. För byggproduktindustrin i Sverige innebär den obligatoriska CE-märkningen en förändrad marknad med (ytterligare) ökad konkurrens. Då CE-märket innebär mer rigida kontrollsystem blir det nog små tillverkare som står inför de största utmaningarna. Visserligen finns vissa möjligheter till lättnader för små företag byggnadsspecifika produkter.

Men inget beslut är taget än! Fram till 24 maj är det möjligt att lämna svar på den remiss som regeringen har lagt ut. Remissen bygger helt på Boverkets ursprungsförslag. I förslaget beskrivs också sekundäralternativet att typgodkännandet behålls. Nu återstår alltså för branschen att fundera igenom vilka konsekvenser förslaget får. Boverket har gjort en övergripande beskrivning av konsekvenserna men det finns ingen uppskattning av vilka kostnader som byggherrar, byggindustri och ackrediterade organ kan drabbas av. Genom väl avvägda remissvar ges regeringen bättre möjlighet att fatta ett bra beslut i maj. Där kan t.ex. beskrivning av kostnadskonsekvenser vara ett bra underlag.

Andra viktiga delar av förslaget är:
- Att Boverket utses som tillsynsmyndighet på det icke harmoniserade byggproduktområdet
Idag saknas tillsynsmöjlighet på det området - vilket skiljer sig mot vad som gäller i andra länder i Europa.
- Att Boverket blir kontaktpunkt för byggproduktfrågorDet innebär att Boverket blir en ingång för utländska tillverkare som vill ta reda på vilka krav som gäller. Det innebär förstås en utmaning för Boverket eftersom våra funktionsbaserade regler ofta innebär att ett krav kan uppfyllas genom en stor mängd olika typer av lösningar. Motsvarande kontaktpunkter kommer också att finnas i andra europeiska länder.

Intresserade får gärna höra av sig till mig om intresse finns för fördjupningar på området. Vi erbjuder specialistkompetens och längre fram kan även utbildningar bli aktuellt.

Mer enhetlig regeltillämpning förr?

Hur var regeltillämpningen förr?

Efter föregående inlägg om enhetlig tillämpning av byggreglerna kan man ju ställa sig frågan om det var bättre förr. En bakgrund till min artikel var faktiskt ett inlägg som gjordes redan 2005. Robert Jönsson, Lunds universitet, ställde då frågan om vi är tillbaka till 40-talet med lokala byggregler:

http://www.brandsakert.se/2005/0308/f%C3%B6rvirring-kring-byggregler

Det är några år sen, och vi får hoppas att nya PBL ger ett gyllene tillfälle för att de lokala avarterna upphör. Hur det var innan BBR 1994 har jag ingen erfarenhet av. Mer historiebevandrade personer än jag får gärna fylla i historieluckorna om hur det var efter att de nationella reglerna kom till på 40-talet!

Fördyrar kommunala särkrav byggandet?

Har vi lokala byggregler i Sverige?

Regeringen tillsatte i höstas en utredning om byggandet i Sverige - och om kommuner genom särkrav fördyrar byggandet. Frågan är högst aktuell, inte bara för de lokala energikrav kommuner ställer utan även för brandskyddsområdet. Det finns flera exempel.


Jag vill dock börja med att påpeka att det faktiskt är en tveeggad fråga . Det ska så klart finnas en balans vid tillämpningen av regler - byggnader ska vara säkra. Samtidigt ska kraven inte vara för rigorösa att de innebär ett dyrt byggande. När jag grävde i standardbrandkurvans historia hittade jag följande citat ur Statens Provningsanstalts Meddelande 66 från 1935. Det gäller än idag, och kan appliceras på andra områden än brandmotstånd:


"Den grad av motståndsförmåga mot brand, som man i olika fall anser sig böra kräva, kan vara av mycket stor ekonomisk betydelse vid byggnaders uppförande. Alltför sträng fordran kan alltför mycket fördyra byggnaden; en mild fordran kan visserligen göra byggnaden billigare, men i hög grad öka brandrisken."


Balansen mellan kostnad och säkerhet är svår - och det är en värderingsfråga. Just av detta skäl har vi nationella regler i Sverige - inte lokala. Det är en värderingsfråga vad säkerhetsnivån ska vara och den bestäms av samhället. Det är självklart bra att vi diskuterar värderingarna, att vi tar lärdom av erfarenheter och ständigt följer den tekniska utvecklingen. Men diskussionen bör inte äga rum vid tillämpningen av reglerna. Det är inte rättssäkert och det kan få orimliga konsekvenser. 


Det senaste exemplet som vållat stor debatt (läs Wuz inlägg1 och inlägg2) är det PM som Södertörns brandförsvarsförbund har yttrat där man förordar tekniska lösningar som ligger på en annan nivå än kraven i Boverkets byggregler. Genom att räddningstjänstens trycker på att brandskyddet ska byggas in i byggnaden blir det billigare och enklare för kommunen - men dyrare för byggherren. Och svårt att bygga på ett standardiserat och enhetligt sätt. Som Fredrik på Wuz mycket riktigt påpekar är det inte heller givet att säkerheten blir bättre.


"Södertörns brandförsvarsförbund förordar att byggnader utförs så att ingen stegutrymning skall behöva genomföras för de boende. Istället ska tekniska lösningar tillföras trapphuset så att det även vid nödlägen alltid är en säker väg ut."


Det finns fler exempel, där kanske andra skäl ligger bakom. I Svedala uppförs en skola där räddningstjänsten i princip ställer krav på sprinkler. Det finns inget stöd för sprinklerkrav i skolor enligt BBR. Givetvis kan sprinkler installeras av egen ambition, eller för att kunna göra andra avsteg på brandskyddet.

Är detta då enstaka exempel? Eller ser det ut så här i hela landet? Kanske ger regeringens utredning svar på det. Det finns dock ett intressant fall. Bloggkollegan Fredrik på Wuz projekterade brandskyddet vid Lidls etablering i Sverige. Samma projektering i 125 kommuner. Ett unikt projekt som faktiskt ger ett svar (för just det fallet). Tillämpningen var inte lika över landet. Vissa kommuner ställer högre krav  - kanske för att de inte är nöjda med byggreglerna. 


Huvudbudskapet i de utbildningar om byggreglerna som jag håller i slutet på mars är Rättssäker tillämpning av brandskyddsreglerna. För byggherren gäller det att uppfylla kraven så att brandskyddet blir tillräckligt. Och för kommunen gäller det att i sin tillsyn göra kontroller, inte att ställa särkrav. Med det vill jag trycka på är att det av flera skäl är viktigt att respektera reglerna - och att utifrån det samarbeta för ett bra brandskydd i samhället. Och diskutera gärna om reglerna är rätt eller fel, men blanda inte ihop det med tillämpningen.


UPPDATERING
Efter förfrågan har jag samlat samtliga länkar i inlägget enligt nedan.
http://www.regeringen.se/sb/d/14878/a/183802
http://www.wuz.se/brandskydd-i-byggnader/tveksamt-pm-om-brandskydd-i-praktiken/
http://www.wuz.se/brandskydd-i-byggnader/utrymning-med-rddningstjnstens-utrustning/
http://www.wuz.se/wp-content/uploads/PM_615_Brandskydd_i_praktiken.pdf
http://www.wuz.se/res/Publikationer/projektering.pdf
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/brandskyddsregler.aspx