Bättre tillämpning med nya byggregler?

De nya brandskyddsreglerna blir allt mer påtagliga och vi närmar oss snabbt årsskiftet då förra BBR:en inte längre får tillämpas. Detta märks också i debatten - i både online- och liveforum debatteras de nya reglerna flitigt. På den kommande konferensen Brandskydd 2012 kommer vi få höra flera olika parters perspektiv på de nya byggreglerna, med ett särskilt fokus på förhållandet till lagen om skydd mot olyckor. Avslutningen blir en debatt där jag själv ska medverka som moderator. Debattpanelen består representanter för både ansvariga myndigheter, MSB och Boverket, men också viktiga branschorganisationer såsom Sveriges Brandkonsultförening och BIV. Och från Luleå Tekniska Universitet får vi höra forskningsperspektivet på den brännheta debatten om bärförmåga vid brand i hallbyggnaden. Det finns flera spännande frågeställningar just nu som diskuteras som vi kommer att hinna beröra. Och som före detta Boverkare har jag förstås pressen på mig att dra frågorna till sin spets för samtliga debattörer, även mina f.d. kollegor Boverket!

Oskyddade hallar i stål är ett av flera exempel på varierande,
och bristande regeltillämpning. Resultatet är mindre säkra
byggnader och skeva konkurrensförhållanden.

Nyligen publicerade också Brandsäkert en debattartikel från Sveriges Brandkonsultförening på temat de nya byggreglerna. Man ifrågasätter syftet med de nya reglerna, och effekten av reglerna.

Blir inte brandsäkerheten bättre med de nya reglerna? I stort så får jag tyvärr hålla med, de nya brandskyddsreglerna kommer inte dramatiskt att minska antalet skadade i bränder. Det finns flera skäl till detta. (1) Syftet var inte att höja säkerhetsnivån - däremot kunde kostnadseffektiva förbättringar göras. Bakgrunden var bl.a. att Sveriges notoriskt höga byggkostnader inte gav något utrymme för stora kostnadsökningar. (2) Som författarna själva skriver är brandskador till stor del socialt relaterade - tekniska åtgärder är därför mer effektiva riktade mot individers enskilda behov (3) byggnadsbeståndet förnyas dessutom bara med någon procent varje år och det gör att det tar lång tid innan effekten syns i praktiken.

Har då inget blivit bättre? Och varför har vi egentligen reviderat reglerna? Jag menar att brandskyddet faktiskt har blivit bättre på vissa betydelsefulla områden - i motsats till författarna. Här vill jag särskilt lyfta de utsatta grupperna. Med utsatta menar jag de som är utsatta för en väsentligen högre risk, t.ex. pga. att de inte har möjlighet att sätta sig själv i säkerhet. Dessa grupper må bara utgöra en liten del av befolkningen men här har faktiskt gjorts som innebär en stor förbättring för individen, även om effekten är mindre påtaglig i samhället i stort. Som exempel så är det omkring 100.000 som idag bor på särskilda boende för personer med vårdbehov. För personer i denna verksamhet vet vi att risken att omkomma är flera gånger högre. Genom det nya kravet på sprinkler kommer personer i nya sådana boenden utsättas för en lägre risk. Dessutom har LSO genom de nya byggreglerna fått en ny referenspunkt vilket på sikt lär leda till fler sprinklersystem även i befintliga verksamheter. Förbättring för dessa utsatta personer tycker jag är värd att lyfta - även om det inte räddar resten av Sverige.

Om nu reglerna inte kommer rädda särskilt många liv, vad var då syftet egentligen? Ett stort problem har varit att tillämpningen har varierat. Det finns flera exempel på detta. Och lika många skäl till varför tillämpningen har varierat. En faktor har varit att reglerna har varit otydliga och svåra att mäta.

Ett tydlig exempel på detta är bärförmåga vid brand i hallbyggnader. Debatten pågår här för fullt nu med färska inlägg både i de senaste numren av Tjugofyra7 och andra forum (Tjugofyra7, denna blogg). Och debatten är inte ny, åtminstone sedan 2007 har frågan cirkulerat (se Sirenen 2007, nr 6 "Regelvidrig praxis breder ut sig"). Efter vårens klargörande av Boverket är dock saken klar. Reglerna ger inte stöd för vissa av de  verifieringsmetoder som har använts för att uppföra hallbyggnader med oskyddat stål. För dessa byggnader har man alltså inte uppfyllt reglerna. Resultatet är byggnader som är mindre brandsäkra. Men det har också inneburit en skev konkurrenssituation för konsultbranschen, och inte minst för de andra lösningar och material som möjligen kunde använts istället. Enligt uppgift från Stålbyggnadsinstitutet kan det handla om miljontals kvadratmeter som är byggda på detta sätt.

Det finns flera skäl till varför vi står där vi står men det viktigaste nu tror jag är att blicka framåt. Hur blir vi bättre? Det är några saker jag tror är viktiga att satsa på: 

(1) Reglerna måste vara tydliga, och de måste också respekteras av både säkerhetsskäl och konkurrensskäl, annars riskerar vi en moralisk utförsbacke där brandskyddet kommer att försämras i takt med att man konkurrerar med ge de billigaste lösningarna i gråzonen för vad som egentligen inte är tillåtet enligt reglerna. 

(2) Fler oberoende granskningar, t.ex. tredjepartsgranskningar. Fler kritiska frågor ställs utifrån nya perspektiv och självreflektionen ökar.

(3) Ökat branschdeltagande för gemensamma riktlinjer. Boverket sätter ribban i reglerna men på många områden ska den enskilde projektören göra bedömningar och val. Det kan handla om hur CFD-modeller ska tillämpas, hur man ska hantera de risker Boverket anger för Br0-byggnader eller vad som är rimliga specifikationer för en brandgasventilatorer. Här pågår arbete både inom BIV, inom standardiseringen och i FoU-projekt - men mer liknande satsningar kommer att behövas. 

(4) Bättre och enhetlig tillsyn. Kommunens tillsyn måste bli bättre, och den måste också bli mer konsekvent. Tillsynen fungerar olika över landet och har även funnits tendenser till särkrav i vissa kommuner. Bra att MSB nu ger ut en tillsynshandbok (LSO). Är det Boverket som ger ut nästa (för PBL)?

De nya reglerna löser inte allt detta. Men med en ny start i nya tydligare regler är det ett utmärkt tillfälle att börja jobba med de andra frågorna på allvar. Kanske ger debatten på Brandskydd 2012 en del av svaren på hur vi ska bli bättre - och hos vem bollen ligger. Det behövs.

Nya datum för byggregelutbildningar

Vid årsskiftet gäller BBR 19 skarpt. Vilka byggnader och lösningar hägrar
vid tillämpning av den nya byggnormen?

Nu är datum för höstens öppna byggregelutbildningar spikade! Efter vårens populära utbildningar blir nu tre ytterligare tillfällen i november enligt följande:

9 nov Göteborg
13 nov Malmö
14 nov Stockholm

Konceptet är samma som i våras - fokus BBR 19 och nyheter i lagar & regler - men med mer tid för frågor och diskussion. Jag kommer också ta upp några av de tolkningssvårigheter som har uppmärksammats de senaste månaderna.

Mer information och anmälan finns på SP:s hemsida:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/Utbildninginyabrandskyddsregler.aspx

Välkomna!

Höst & lägesrapportering!

Hösten är här och jag har halkat efter med bloggandet. Under tiden har man fått på nästan samtliga fasadplattor på vårt nya kontorshus i Lund - Ideon Gateway. Här kommer så en liten uppdatering! Vad har hållit mig upptagen på SP-kontoret i Lund?

Utsikten från mitt fönster - och nästa år flyttar vi in i Ideon Gateway som nu
börjar se ganska färdig ut - utvändigt sett.

Målstandard för tunnlar. Vi arbetar med att utveckla ett ramverk för performance-based design för vägtunnlar. Där uttrycks krav på ett målbaserat sätt och detta kan i sin tur verifieras med godtagbara lösningar inom ramen för en förenklad dimensionering. Som alternativ kan analytisk dimensionering användas, t.ex. genom scenarioanalys där man prövar brandskyddets förmåga när ett fordon brinner i tunneln.

Nordisk INSTA-standard för FSE. Riktlinjer för analytisk dimensionering av brandskydd har saknats i fler länder än Sverige. Samtidigt finns det flera skäl till varför ett nordiskt samarbete på området är effektivt, t.ex. så har vi liknande regler i grunden, och avstånden är korta mellan länderna. Kortsiktigt strävar vi i den nordiska standardiseringen (INSTA) efter att harmonisera hur vi arbetar med fire safety engineering, t.ex. att vi använder samma kriterier för kritiska förhållanden/godtagbar exponering. På längre sikt vill vi också utveckla bättre riktlinjer för riskbaserade dimensioneringsmetoder. Ett förslag på standard baserat på det korsiktiga arbetet kommer att gå ut på remiss inom några månader. Och här finns givetvis skäl för konsulter att engagera sig mer inom standardiseringen.

Europeiska standarder för FSE. Även på Europa-nivå pågår arbete inom FSE. Många länder använder sig av metoderna idag, och andra vill öppna upp för möjligheten. Samtidigt finns risken att nya handelshinder för produkter och tjänster skapas om vi inte skapar en gemensam syn på hur metoderna kan och bör användas. Därför är arbetet i gruppen viktigt.

BBR-utbildningar. Efter vårens utbildningsverksamhet har jag fortsatt hålla utbildningar, och fler kommer! Det har varit kul att se att flera konsultfirmor har tagit tillfället att hyra in mig för skräddarsydda utbildningar, t.ex. en heldag om BBR. Givande med mycket diskussion! Men fler öppna utbildningar kommer också, snart har vi datum spikade för kurstillfällen i Malmö, Göteborg och Stockholm under november.

Regelanalys/Tredjepartsgranskning/Second opinion. Det finns många fall där tolkningar behöver göras och BBR är inte alltid solklar. Handböckerna som finns är inte heltäckande och de har inte heller alltid rätt. I dessa uppdrag har jag kunnat bidra med rättssäkra analyser av gällande bestämmelser, vilket kan vara en viktig pusselbit i en projektering eller i ett rättsfall. Tillsammans med mina kollegors höga tekniska kompetens kan vi dessutom erbjuda verifiering av resultat från avancerade modeller eller för att säkerställa att tekniska system som inte följer standard verkligen klarar av sin uppgift.

Vi har flera projekt inom FSE på gång inom SP och jag ska se till att några kollegor delar med sig av detta även här på bloggen! Ett smakprov av detta ges också på SP Byggdagar (3-4 oktober) där vi också får höra Boverket förklara reglerna om bärförmåga vid brand - där vi ju haft en omfattande debatt.

Programmet för brandskydd på SP Byggdagar 4 oktober

Det händer som sagt mycket inom standardiseringen nu på området FSE. Och snart väntar ju obligatorisk CE-märkning som kommer påverka vardagen i byggsektorn. Ett utmärkt tillfälle för konsulter och tillsynsmyndigheter att lära sig mer om detta är Brandseminariet i Lund den 27/9. 

Brandseminariet i Lund 27/9

Jag vill här också poängtera att standardiseringen behöver perspektivet från tillämparna. Standarder om FSE kommer snart att bli ett faktum och när myndigheter hänvisar till dessa måste de användas. Och samma sak gäller ju på byggproduktområdet. Så ta chansen att påverka och engagera er i standardiseringen innan standarderna är beslutade!

Risk levels analyzed in new Swedish building regulations

In the afternoon session yesterday two Swedish fire consultancy companies presented a comparison of risk levels in the old vs. the new regulations. Mainly, the prescribed design parameters, such as the 2 & 10 MW HRR were analyzed. Analyzing risk levels is welcome and there's actually several similar projects going on now in Sweden.

However, some decisions and assumptions were made that may have led to another result.
- Minimum levels are not aspirational, individual practitioners are responsible for choosing a relevant design fire at, or above, the minimum level. Assuming that all consultants choses the lowest safety level is something they are liable for themself.
- Involved companies were not chosen to be statistically representative. Companies on the other ends of the scale may have been excluded. There are examples of design being performed previously where robustness (probably) were not handled at all - whereas the analyses assumes that all companies tested robustness.
- Many data in the analysis were lacking for the Swedish situation and thus data from other sources were used. This introduces uncertainty in the model.
- Difference in the suggested design HRR and the HRR of the consultants is just one factor affecting risk. Other factors, such as fire growth, may have a greater significance.
- A question that was not raised in the presentation is what risk the risk level should be? Could the analyzed values from the consultants have been over-conservative?

The article has great value in starting a discussion, even though no scientifical conclusions may be drawn. It's obvious that there's a great variance in how the previous regulations were applied. Risk levels will now be more conformed with greater societal control.

Further questions must certainly be discussed - what risk level do we get with nationally set values? One question that also is relevant is what the risk level should be? One way would be to compare with the risk levels of prescriptive regulations or with regulations in other countries - and to look more into factors affecting risk levels.

--
The Nordic countries are well represented at the conference. There's some 15-20 Swedes of the 160 participants. In the picture you see Swedish and Icelandic representaties - at the table blocking the emergency exit ;)

Presenting the Swedish fire safety regulations in Hong Kong

Today was the start of 9th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods in Hong Kong. SFPE is hosting the conference at hotel Excelsior.

Hong Kong by night just outside my hotel.

I was presenting together with my former colleague, Caroline Cronsioe, who works at Boverket/The National Board of Housing Building and Planning. We also have two co-authors, David Tonegran from Tyréns and Henrik Bjelland from University of Stavanger.

The topic of the paper is the new Swedish building regulations that were implemented

Link to our paper

Link to our presentation

Some reflections after today is that several countries have mixed experience with performance-based design (PFD). Low competence among regulators may rule out that possibility - prescriptive is more well known. In other cases lack of guidance has led to varying and insufficient fire safety. Give the same problem to ten fire safety engineers and you'll have ten different answers.

This is one reason to why countries such as New Zealand and Sweden starts "prescribing" design values and criteria. There's obvious parallels of structural safety where design loads and resistance have been set nationally for years. It's quite reasonable in my opinion that we set the societal risk level nationally. Compare with road safety where speed limits are natural today but weren't implemented until risk awareness grew. However, more work will be needed on calibration of risk levels for fire safety. Here, international collaboration is welcome - and the conference is an arena for discussing such ideas.

Bärförmåga vid brand: Nya metoder krävs för hallbyggnader

Slutet på våren var hektiskt och jag hann inte komma ikapp på bloggen. Nu har jag dock hunnit ikapp och det är dags för inlägg - denna vecka från Hong Kong där jag ska presentera ett paper på SFPE-konferensen om funktionsbaserade regler. Mer om detta kommer under veckan! 


En av de största nyheterna som hänt under våren i vår lilla del av byggbranschen är det yttrande som Boverket har lämnat om hur reglerna för bärförmåga vid brand i hallbyggnader ska tolkas. Detta har varit en omdiskuterad fråga under flera år och det var en fråga som jag själv jobbade mycket med under min tid på Boverket. Det har hållits ett flertal expertmöten/referensgruppsmöten där frågan har diskuterats där flera sakkunniga och representanter för olika delar av branschen har deltagit. 


Bloggkollegan Wuz har som vanligt varit snabb och har gjort både frågeställningen och svaret tillgängliga. Lite förenklat kan man säga att det handlar om man kan acceptera oskyddade takkonstruktioner i Br2-byggnader. Detta är en särskilt relevant frågeställning i stålhallar där långa spännvidder ofta används och där brandskydd av konstruktionen kan bli kostsamt.


Bakgrunden till Boverkets förtydligande är att tillämpningen har varierat på området vilket kan ha lett till både osund konkurrens och osäkra byggnader. I åtminstone ett fall har detta lett till att räddningstjänsten helt enkelt vägrar göra insats med rökdykning i byggnaden. På samma sätt som kommuner ska tolka reglerna enhetligt i tillsynen så är det viktigt att de som ska tillämpa reglerna för byggherrens räkning gör samma sak. Frågan om räddningstjänstens stegutrymning kom i fokus under våren men nu är det dags att rikta blicken mot tillämpningen av regler för hallbyggnader.


Några slutsatser man kan dra utifrån förtydligandet och reglerna och EKS:
- Maximalt skadeområde enligt EKS betyder maximalt område som får skadas. Det finns inget stöd för att tillämpa 3m-regler i bedömningen eller triangelmodellen för kollapsade byggnadsdelar.
- Kraven på utrymning och bärförmåga ska uppfyllas oberoende av varandra. Det är inte möjligt att använda principen att "utrymning är så snabb" eller "räddningstjänstens behövs inte/kan inte göra insats". Metoder som bygger på en direkt koppling mellan utrymning och bärförmåga vid brand speglar därför inte hela kravbilden i EKS - andra riskfaktorer ska också beaktas, t.ex. räddningstjänstens insats eller risken för att personer inte lyckas utrymma.
- Analytiska dimensioneringsmetoder är ett möjligt alternativ men det finns en tydliga förutsättningar i EKS som måste uppfyllas. Här behövs också en utveckling av nya metoder som accepteras i branschen.

En brandskadad hallbyggnad.

Det som också står klart med förtydligandet är att brandskyddskostnaden kommer att öka när man i tillämpningen rättar sig efter reglerna. Det saknas också bra metoder som är vedertagna av branschen. Behovet av nya handböcker är stort eftersom de som finns antingen är felaktiga eller saknar rimliga och tydliga dimensioneringsmetoder på området. 


Nya projekt behövs därför för utveckling av verifieringsmetoder. Branschen har själv här ett viktigt ansvar då det är tillämpningen som har brustit. Ett sådant projekt måste ha en bred förankring i branschen för att säkerställa de långsiktiga spelregler vi behöver. Här måste självklart Boverket delta så att regeltolkningen tryggas för framtiden. Genom detta kan vi få sunda konkurrensförhållanden, säkra byggnader och rimligt byggande.

Brandsäkra takfötter - nya utmaningar för byggbranschen

För någon månad sedan fick jag förfrågan av Bygg & teknik om att skriva en artikel till Takkonstruktionsnumret. En fråga som har varit aktuell länge är brandskydd av takfötter & vindar. Sagt och gjort - snart kan ni läsa artikeln av mig och Nils Johansson på Lunds universitet. Här kommer ett blogginlägg på ämnet, och mer material finns som sagt snart i Bygg och teknik!

Vi har en lång skadehistorik för brandskydd av vindar och problemet är allmänt känt inom branschen. Ett exempel på trolig takfotsbrand är branden på studentboende på Liborius gata i Göteborg, som jag tidigare skrivit om och det finns gott om andra (dåliga) exempel. Görs då inget åt problemet? Nu börjar faktiskt något hända! Boverket har skärpt reglerna för vissa byggnader och samtidigt riktas uppmärksamheten mot problemet i skolor. I det senare fallet finns stöd i ny forskning vilket ger fastighetsägare och försäkringsbolag nya verktyg.

Med detta i bakgrunden står det klart att byggbranschen står inför nya utmaningar - men samtidigt finns bra verktyg. Med ökade krav från beställare, och tvingande krav från myndigheter måste lösningarna fram. Kraven kan i vissa fall stå i konflikt med andra funktioner, t.ex. fukt/ventilation. Lyckligtvis finns det möjligheter till flexibla lösningar. I artikeln redovisas ett antal förslag med stöd i forskningen om Anlagd Brand och jag beskriver dessa kortfattat nedan. Vissa är mer relevanta för skolor där anlagd brand ofta förekommer i fasad, andra lösningar lämpar sig bäst för bostäder.

Detektionssystem
Ett sätt att tidigt upptäcka fasadbränder är att installera ett detektionssystem. Med tidigare upptäckt ges bättre förutsättningar för att begränsa skadorna genom en tidig insats. Denna typ av tekniska system är förmodligen mest tillämpbar på befintliga enplans skolbyggnader men skulle möjligen kunna användas för andra byggnadstyper efter noggrannare analys.
 
Täta takfötter
För att en brand inte ska spridas till en brännbar takfot eller in på ett vindsutrymme genom en ventilationsspringa kan takfoten tätas och byggas av obrännbart material. Tätning av takfoten kan ske på flera olika sätt, t.ex. med brandtåligt material. Samtidigt måste ventilation och fuktproblematik hanteras. För att undvika problem med fukt måste ventilationen av vinden  ordnas på något annat sätt, t.ex. genom att använda ventil/takhuvar placerade på ovansida av yttertaksbeklädnad, via öppningar under beklädnad med taktegel eller via ventilationsöppningar på gavlarna. Även mekanisk ventilation av vinden skulle kunna användas. Ett annat alternativ kan vara en helt tät takfotundersida med luftöppningar i takfotens utsida, skyddad av hängränna eller plåtbleck så rök och sticklågor inte kan spridas till vinden. Ett problem med att veta hur en tät takfot bör utföras är att det inte finns någon erkänd provningsmetod för detta ändamål, och inga märkningar finns därför inte på marknaden ännu. Det finns dock bra exempel från inträffade bränder. Vid en brand i Sundsvall så undveks brandspridning från översta lägenheten till vinden genom takfoten var försedd med en skiva i obrännbart material. Byggnaden var uppförd 1944 och även om brandskyddet kan vara kompletterat så visar det på att lösningarna har funnits med ett tag.

 En brandsäker takfot kan begränsa brandskadan, som i detta exempel där byggnaden är från 1944. Bra lösningar kan finnas i historieböckerna. Foto: Lars-Göran Nyhlén

Svällande ventiler
Det finns produkter som expanderar när det utsätts för värme. Denna typ av produkter kan vara utförda som ventiler som placeras i takfoten och fungerar vid normala omständigheter som en ventilationsöppning till vinden istället för ventilationsspringan i takfoten. När temperaturen ökar så expanderar ett värmekänsligt material som göra att ventilen stängs för att på så sätt stoppa brand och brandgaser från att komma in i vindsutrymmet. Denna typ av produkt är brandklassad och har använts ett tag i Norge. I Sverige har den dock inte fått så stor spridning. Fördelen med dessa svällande ventiler är att ventileringen av vinden via takfoten bibehålls under normal förhållanden.

Sprinkler
För de fall där brandspridning från en lägenhet till vinden utgör den främsta risken kan en lösning med sprinklersystem vara aktuell. Detta kan t.ex. vara aktuellt i flerbostadshus eller radhus i flera våningar. Genom att ha ett sprinklersystem i den översta lägenheten så kan en brand begränsas eller släckas tidigt. Risken för spridning från lägenheten, via fönster och takfot upp till vinden, är därmed kraftigt begränsad.

Utökade brandcellsgränser
Ytterligare ett alternativ som främst är aktuellt för flerbostadshus och radhus kan vara att utöka brandcellsindelningen. Kraven på skydd av takfot i BBR syftar till att upprätthålla brandcellsgränserna. Om brandcellsgränserna för lägenheterna dras upp till vinden så utgår behovet av skydd av takfoten.

Slutord
Det finns ett flertal olika tekniska lösningar för att begränsa brandspridning till vinden via takfoten. Det är inte rimligt att ge generella rekommendationer för vilken lösning som ska användas eftersom det bedöms vara beroende av konstruktionen och byggnadens arkitektur. Det anses även lämpligt att den brandtekniska lösningen för att skydda mot vindsbrand bedöms separat för varje enskilt projekt. Det är också viktigt att komma ihåg att de nya kraven i byggreglerna är funktionsbaserade. Det finns en flexibilitet och möjlighet att använda flexibla lösningar under förutsättningar att de verifieras analytiskt.

Det är viktigt att poängtera att de nya behoven innebär att nya lösningar måste utvecklas, utvärderas och implementeras - exemplen ovan kan tjäna som inspiration för detta!