Riskseminarium i Lund: The quest for an objective assessment of risk

Den 25 november är det dags för SP:s andra riskseminarium, denna gången i Lund på Ideon Gateway. Vårt syfte är att blanda akademiker, myndighetsrepresentanter, industrirepresentanter och konsulter för att genom detta få igång en diskussion från ett flertal olika aspekter. 

#143071635 / gettyimages.com

Seminariet kommer att kretsa kring temat: vad är en ”bra” riskanalys/riskbedömning. Frågor som vi vill diskutera är bland annat; Vilka kvalitetskriterier kan vi ställa på riskanalyser? Finns det objektiva riskanalyser? Är objektivitet det mål vi vill nå när vi genomför risanalyser? På talarlistan finns bland annat professor Terje Aven från Universitetet i Stavanger och Omar Harrami från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Varmt välkomna att anmäla er på följande sida: http://www.conferencemanager.se/sp-riskseminarium

Kerstin Eriksson

Brandskyddet utvecklas med nya standarder!

Inom kommittén för brandsäkerhet i Sverige, SIS Tekniska Kommitté 181, tas morgondagens standarder fram inom brandskyddsområdet. Gruppen har en viktig roll som spegelkommitté till motsvarande grupper inom globala standardiseringen i europeiska CEN och internationella ISO där särskilt de europeiska standarderna idag påverkar oss mer än någonsin tidigare! TK 181 är gruppen för brandsäkerhet inom svensk standardisering och därtill finns en systerkommitté (TK 360) som fokuserar på installationer som larm, sprinkler, brandgasventilation och utrustning för räddningsinsatser. Som ny ordförande 2014 för gruppen är jag angelägen om att vi får in fler medlemmar! Hör gärna av er till mig om ni vill ha mer information om gruppens arbete - ett axplock av vad vi har på gång följer nedan!

#151082295 / gettyimages.com

Det är många pusselbitar som utgör viktiga delar i ett bra brandskydd. Standardiseringen säkerställer att vi får bra byggstenar som passar ihop i helheten som utgör ett bra brandskydd.

Syftet med standardiseringen inom TK 181 är att verka för ett bättre brandskydd i samhället. Genom att utveckla standarder kan vi verka för att byggprodukters brandtekniska egenskaper bedöms på ett korrekt sätt och att de speglar de brandrisker som vi ser i samhället. Det kan handla om allt ifrån materialegenskaper till hur vi tar fram framtidens brandskyddskoncept i de utmaningar vi ställs inför. Inom gruppen har vi särskilt ansvar för provningsmetoder för egenskaper som brandmotstånd och reaktion vid påverkan. Detta gör att vi i byggreglerna kan ställa tydliga krav på ytskiktsegenskaper som till exempel minskar riskerna för snabb brandspridning och övertändning. Genom brandceller kan vi ställa krav på att bränder i byggnader begränsas. Och på konceptuell nivå kan vi med analytiska metoder kan vi se till att nya innovativa lösningar kan tillämpas vilket ju främjar nytänk och ett förbättrat och mer ändamålsenligt brandskydd i samhället. Här finns också tydliga kopplingar till arbetet inom TK 360 - hur ska vi till exempel bedöma effekten av ett detektionssystem eller ett släcksystem när vi räknar på det?

Gruppen har två möten per år och under gårdagens möte i Lund hann vi med en stor mängd frågor inom en bredd av olika områden. Här följer en sammanfattning av några av dessa frågor!

Fasadkraven och CEN
De svenska kraven på skydd mot fallande delar har inte beaktats i de europeiska provnings- och produktstandarderna, t.ex. i den nya provningsmetoden för glasfasader 1364-3. Detta innebär att det kan förekomma CE-märkta fasadprodukter på den europeiska marknaden, och därmed den svenska marknaden, men där det inte går att läsa ut om den CE-märkta produkten kan uppfylla svenska byggregler. Boverket och SIS ska se vad de kan göra för att protestera mot detta på Europanivå. Ett alternativ är att Boverket föreslår en sänkning av svensk kravnivå på fasadbrandskydd med då måste ju i så fall konsekvenserna utredas.

Fire safety engineering i CEN och ISO
Inom europeisk standardisering skapades i våras en arbetsgrupp för fire safety engineering vilket är ett stort steg framåt för mer aktivt arbete inom detta område. I denna grupp kommer framtida standarder för analytisk dimensionering av brandskydd att tas fram. Gruppen heter TC 127 WG 8 och den var tidigare en s.k. task group med namnet TC 127 TG 1. Motsvarande grupp på ISO-nivå heter TC 92 SC 4 och det finns ett samarbete mellan dessa grupper.

Hela strategin för ISO TC 92 SC 4 håller på att ses över. En bakgrund är att en del dokument har ansetts vara för generella och inte användbart för tillämparna. Denna grupp leds nu av Daniel Nilsson på Brandteknik LTH vilket är positivt då det därmed finns en bra koppling mot det svenska lång framskridna arbetet inom området. Ett område som det ska jobbas mer på nu inom ISO är detektion och aktiva system med kopplingen till fire safety engineering. Till exempel hur ska man uppskatta detekteringstid, och aktivering eller effekt av släcksystem vid tillämpning av fire safety engineering.

Nordisk harmonisering och INSTA-samarbete
Den nordiska specifikationen INSTA TS 950 för jämförande analytisk dimensionering publicerades i våras. Nya nordiska standarder för fire safety engineering kommer nu att fortsätta tas fram i ett annat projekt som jag tidigare har skrivit om. TK 181 följer utvecklingen och det finns även härigenom kopplingar till CEN- och ISO-arbetet inom samma område.

Imkanaler
Beslut är taget om att en europeisk standard för provning av imkanaler (kitchen extract ducts) ska utvecklas. Denna planeras få nummer EN 1366-14 och blir troligtvis lik den ISO-standard som Boverket idag hänvisar till. Detta innebär att möjligheterna på sikt finns för CE-märkning av imkanaler inom det europeiska systemet. 

Brandspridning i imkanaler är ett känt brandproblem och Boverket skärpte kraven på området 2012. Genom en europeisk standard underlättas möjligheterna till verifiering av byggprodukters prestanda genom de kvalité på kontroll och dokumentation som därmed följer.

Provning för pyrande & glödbränder
Tyskland har börjat ställa krav i byggnormer på att förhindra eller begränsa s.k. continuous smouldering, vilket kan vara relevant vid pyrande förbränning. Ett nytt förslag på provning av detta har därför föreslagits. Sverige har inte några krav på skydd mot detta och det finns inga utredningar som visar på ett behov av att Sverige också bör ställa denna typ av krav. En egen kommentar kring detta är att detta ju visar att det finns möjlighet att ställa krav på skydd mot vissa typer av bränder som sker i konstruktion. Forskning som analyserar dessa risker vore värdefullt, och säkert skulle detta kunna vara intressant att beakta ur ett egendomsperspektiv.

Skogsbränder
Inom ISO är det på gång att starta ett arbete kopplat till "wildland fires". Titeln är "Guidelines for assessing the adverse impact of wildland fires on the environment". 
SP kommer att delta i detta om eller när det kommer igång.

Svensk terminologistandard
Det finns flera problem med nomenklatur kring brandtermer i Sverige. Det finns ingen gemensam bok eller standard som myndigheter och andra organisationer kan använda sig av. Därför förekommer samma begrepp med olika betydelser i olika publikationer, och det finns därmed risker för missuppfattningar och oklarheter kring vad olika krav betyder. Till exempel finns begrepp såsom brandbelastning och brandbelastningsintensitet med samma betydelse i olika dokument. TK 181 håller därför på att ta fram en översättning av internationell terminologistandard (ISO 13943) med syftet att ge ut en motsvarande svensk terminologistandard.

Denna planeras att gå ut på remiss inom någon månad och det kommer att vara fritt för alla intresserade att utan kostnad ge synpunkter på denna via SIS remisstjänst: http://kommentera.sis.se

Det är förstås viktigt att brandskyddssverige ger sin input här! Viktiga begrepp som fire safety engineering, brandbelastning

Nytt från Boverket
Boverket informerade om att de nya reglerna som presenterades under vårens möte, dvs. BBR 21, nu har trätt i kraft. Kabelklasserna som finns i EN 13501-6 är därmed implementerade där Boverket har valt att implementera tre klasser i byggreglerna. Nya större friggebodar tillåts nu men där gäller inte samma typ av undantag för de friggebodar som är högst 15 m2. Dock gäller fortfarande krav på anmälan och att man ska få startbesked m.m.

Marknadskontroll av brandvarnare är genomförd av Boverket och tre brandvarnare har förbjudits och måste återkallas. Detta är en del av marknadskontroll av CE-märkta produkter vilket ju också kan komma att gälla många andra brandskyddsprodukter. Liknande marknadskontroll är ju möjligt inte minst för de produkter som finns inom TK 181:s område, såsom ytskikt, fasadkomponenter med mera. Boverket genomför dock en begränsad mängd kontroller och fokuserar på ett antal urvalda områden men det är inte klart vilka dessa blir. Mer om marknadskontrollen finns på Boverkets hemsida:
http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/CE-markning-och-marknadskontroll/Marknadskontroll-av-byggprodukter/Tre-brandvarnare-forbjuds-i-Sverige/

Hör av er om ni vill veta mer!

Bärförmåga vid brand i hallbyggnader

Projektet om bärförmåga vid brand i hallbyggnader avslutades i veckan och rapporten är publicerad på SP:s hemsida. Slutrapporten skulle ha varit klar redan i våras men den har av olika skäl blivit försenad. Frågan har varit aktuell i flera år vilket jag skrivit om under 2012 också. Flera av de frågeställningar som togs upp då, och som aktualiserades med Boverkets yttrande 2012, tas upp i den nya rapporten.

Hallbyggnader med samlingslokal kan till
exempel vara större livsmedelsbutiker

Tack vare bra bidrag från referensgruppen och ett gott arbete inom arbetsgruppen är dock området nu belyst ur flera viktiga perspektiv. Flera viktiga rekommendationer ges för hur tillämpningen av bärförmåga vid brand i byggnader kan bli bättre. Samtidigt ges rekommendationer till Boverket för hur framtida regler kan bli bättre, vilket dock kommer att dröja något eller några år. Det är av stor vikt att nuvarande regler, genom EKS 9, tillämpas enhetligt och rättssäkert!

Projektet har inneburit en noggrann genomgång av gällande regler och begrepp inom området, t.ex. om definitionen av omedelbar kollaps. Genom en uppföljning av över tjugo projekteringshandlingar har en sammanställning kunnat göras av olika typer av problemställningar kring tolkningen av reglerna, och olikheter i tillämpning. För att ge ett perspektiv på de svenska reglerna har också en internationell jämförelse gjorts.

Några av de viktigaste slutsatserna från projektet är att:

• Variationen i tillämpning är orimligt stor.
• Avstegen som görs står inte i paritet med kraven på verifiering och dokumentation.
• Internationellt sett ligger Sveriges grundkrav på R 30 någonstans i mitten.
• Alla länder ger inte möjlighet till undantag från grundkravet, men av de länder som ger möjlighet till undantag så förefaller Sveriges möjlighet till undantag vara mer komplicerade.
• Rekommendationer ges därför kring vad som krävs vid verifiering och dokumentation för hallbyggnader.
• För enhetlig och rättssäker tillämpning krävs att byggsektorn tar till sig resultatet av rapporten och lägger större vikt på verifiering.

Rapporten kan laddas hem på SBUF:s hemsida eller på SP:s hemsida.