Risk levels analyzed in new Swedish building regulations

In the afternoon session yesterday two Swedish fire consultancy companies presented a comparison of risk levels in the old vs. the new regulations. Mainly, the prescribed design parameters, such as the 2 & 10 MW HRR were analyzed. Analyzing risk levels is welcome and there's actually several similar projects going on now in Sweden.

However, some decisions and assumptions were made that may have led to another result.
- Minimum levels are not aspirational, individual practitioners are responsible for choosing a relevant design fire at, or above, the minimum level. Assuming that all consultants choses the lowest safety level is something they are liable for themself.
- Involved companies were not chosen to be statistically representative. Companies on the other ends of the scale may have been excluded. There are examples of design being performed previously where robustness (probably) were not handled at all - whereas the analyses assumes that all companies tested robustness.
- Many data in the analysis were lacking for the Swedish situation and thus data from other sources were used. This introduces uncertainty in the model.
- Difference in the suggested design HRR and the HRR of the consultants is just one factor affecting risk. Other factors, such as fire growth, may have a greater significance.
- A question that was not raised in the presentation is what risk the risk level should be? Could the analyzed values from the consultants have been over-conservative?

The article has great value in starting a discussion, even though no scientifical conclusions may be drawn. It's obvious that there's a great variance in how the previous regulations were applied. Risk levels will now be more conformed with greater societal control.

Further questions must certainly be discussed - what risk level do we get with nationally set values? One question that also is relevant is what the risk level should be? One way would be to compare with the risk levels of prescriptive regulations or with regulations in other countries - and to look more into factors affecting risk levels.

--
The Nordic countries are well represented at the conference. There's some 15-20 Swedes of the 160 participants. In the picture you see Swedish and Icelandic representaties - at the table blocking the emergency exit ;)

Presenting the Swedish fire safety regulations in Hong Kong

Today was the start of 9th International Conference on Performance-Based Codes and Fire Safety Design Methods in Hong Kong. SFPE is hosting the conference at hotel Excelsior.

Hong Kong by night just outside my hotel.

I was presenting together with my former colleague, Caroline Cronsioe, who works at Boverket/The National Board of Housing Building and Planning. We also have two co-authors, David Tonegran from Tyréns and Henrik Bjelland from University of Stavanger.

The topic of the paper is the new Swedish building regulations that were implemented

Link to our paper

Link to our presentation

Some reflections after today is that several countries have mixed experience with performance-based design (PFD). Low competence among regulators may rule out that possibility - prescriptive is more well known. In other cases lack of guidance has led to varying and insufficient fire safety. Give the same problem to ten fire safety engineers and you'll have ten different answers.

This is one reason to why countries such as New Zealand and Sweden starts "prescribing" design values and criteria. There's obvious parallels of structural safety where design loads and resistance have been set nationally for years. It's quite reasonable in my opinion that we set the societal risk level nationally. Compare with road safety where speed limits are natural today but weren't implemented until risk awareness grew. However, more work will be needed on calibration of risk levels for fire safety. Here, international collaboration is welcome - and the conference is an arena for discussing such ideas.

Bärförmåga vid brand: Nya metoder krävs för hallbyggnader

Slutet på våren var hektiskt och jag hann inte komma ikapp på bloggen. Nu har jag dock hunnit ikapp och det är dags för inlägg - denna vecka från Hong Kong där jag ska presentera ett paper på SFPE-konferensen om funktionsbaserade regler. Mer om detta kommer under veckan! 


En av de största nyheterna som hänt under våren i vår lilla del av byggbranschen är det yttrande som Boverket har lämnat om hur reglerna för bärförmåga vid brand i hallbyggnader ska tolkas. Detta har varit en omdiskuterad fråga under flera år och det var en fråga som jag själv jobbade mycket med under min tid på Boverket. Det har hållits ett flertal expertmöten/referensgruppsmöten där frågan har diskuterats där flera sakkunniga och representanter för olika delar av branschen har deltagit. 


Bloggkollegan Wuz har som vanligt varit snabb och har gjort både frågeställningen och svaret tillgängliga. Lite förenklat kan man säga att det handlar om man kan acceptera oskyddade takkonstruktioner i Br2-byggnader. Detta är en särskilt relevant frågeställning i stålhallar där långa spännvidder ofta används och där brandskydd av konstruktionen kan bli kostsamt.


Bakgrunden till Boverkets förtydligande är att tillämpningen har varierat på området vilket kan ha lett till både osund konkurrens och osäkra byggnader. I åtminstone ett fall har detta lett till att räddningstjänsten helt enkelt vägrar göra insats med rökdykning i byggnaden. På samma sätt som kommuner ska tolka reglerna enhetligt i tillsynen så är det viktigt att de som ska tillämpa reglerna för byggherrens räkning gör samma sak. Frågan om räddningstjänstens stegutrymning kom i fokus under våren men nu är det dags att rikta blicken mot tillämpningen av regler för hallbyggnader.


Några slutsatser man kan dra utifrån förtydligandet och reglerna och EKS:
- Maximalt skadeområde enligt EKS betyder maximalt område som får skadas. Det finns inget stöd för att tillämpa 3m-regler i bedömningen eller triangelmodellen för kollapsade byggnadsdelar.
- Kraven på utrymning och bärförmåga ska uppfyllas oberoende av varandra. Det är inte möjligt att använda principen att "utrymning är så snabb" eller "räddningstjänstens behövs inte/kan inte göra insats". Metoder som bygger på en direkt koppling mellan utrymning och bärförmåga vid brand speglar därför inte hela kravbilden i EKS - andra riskfaktorer ska också beaktas, t.ex. räddningstjänstens insats eller risken för att personer inte lyckas utrymma.
- Analytiska dimensioneringsmetoder är ett möjligt alternativ men det finns en tydliga förutsättningar i EKS som måste uppfyllas. Här behövs också en utveckling av nya metoder som accepteras i branschen.

En brandskadad hallbyggnad.

Det som också står klart med förtydligandet är att brandskyddskostnaden kommer att öka när man i tillämpningen rättar sig efter reglerna. Det saknas också bra metoder som är vedertagna av branschen. Behovet av nya handböcker är stort eftersom de som finns antingen är felaktiga eller saknar rimliga och tydliga dimensioneringsmetoder på området. 


Nya projekt behövs därför för utveckling av verifieringsmetoder. Branschen har själv här ett viktigt ansvar då det är tillämpningen som har brustit. Ett sådant projekt måste ha en bred förankring i branschen för att säkerställa de långsiktiga spelregler vi behöver. Här måste självklart Boverket delta så att regeltolkningen tryggas för framtiden. Genom detta kan vi få sunda konkurrensförhållanden, säkra byggnader och rimligt byggande.