Vi har en lång skadehistorik för brandskydd av vindar och problemet är allmänt känt inom branschen. Ett exempel på trolig takfotsbrand är branden på studentboende på Liborius gata i Göteborg, som jag tidigare skrivit om och det finns gott om andra (dåliga) exempel. Görs då inget åt problemet? Nu börjar faktiskt något hända! Boverket har skärpt reglerna för vissa byggnader och samtidigt riktas uppmärksamheten mot problemet i skolor. I det senare fallet finns stöd i ny forskning vilket ger fastighetsägare och försäkringsbolag nya verktyg.
Med detta i bakgrunden står det klart att byggbranschen står inför nya utmaningar - men samtidigt finns bra verktyg. Med ökade krav från beställare, och tvingande krav från myndigheter måste lösningarna fram. Kraven kan i vissa fall stå i konflikt med andra funktioner, t.ex. fukt/ventilation. Lyckligtvis finns det möjligheter till flexibla lösningar. I artikeln redovisas ett antal förslag med stöd i forskningen om Anlagd Brand och jag beskriver dessa kortfattat nedan. Vissa är mer relevanta för skolor där anlagd brand ofta förekommer i fasad, andra lösningar lämpar sig bäst för bostäder.
Detektionssystem
Ett sätt att tidigt upptäcka fasadbränder är att installera ett detektionssystem. Med tidigare upptäckt ges bättre förutsättningar för att begränsa skadorna genom en tidig insats. Denna typ av tekniska system är förmodligen mest tillämpbar på befintliga enplans skolbyggnader men skulle möjligen kunna användas för andra byggnadstyper efter noggrannare analys.
Täta takfötter
För att en brand inte ska spridas till en brännbar takfot eller in på ett vindsutrymme genom en ventilationsspringa kan takfoten tätas och byggas av obrännbart material. Tätning av takfoten kan ske på flera olika sätt, t.ex. med brandtåligt material. Samtidigt måste ventilation och fuktproblematik hanteras. För att undvika problem med fukt måste ventilationen av vinden ordnas på något annat sätt, t.ex. genom att använda ventil/takhuvar placerade på ovansida av yttertaksbeklädnad, via öppningar under beklädnad med taktegel eller via ventilationsöppningar på gavlarna. Även mekanisk ventilation av vinden skulle kunna användas. Ett annat alternativ kan vara en helt tät takfotundersida med luftöppningar i takfotens utsida, skyddad av hängränna eller plåtbleck så rök och sticklågor inte kan spridas till vinden. Ett problem med att veta hur en tät takfot bör utföras är att det inte finns någon erkänd provningsmetod för detta ändamål, och inga märkningar finns därför inte på marknaden ännu. Det finns dock bra exempel från inträffade bränder. Vid en brand i Sundsvall så undveks brandspridning från översta lägenheten till vinden genom takfoten var försedd med en skiva i obrännbart material. Byggnaden var uppförd 1944 och även om brandskyddet kan vara kompletterat så visar det på att lösningarna har funnits med ett tag.
 |
| En brandsäker takfot kan begränsa brandskadan, som i detta exempel där byggnaden är från 1944. Bra lösningar kan finnas i historieböckerna. Foto: Lars-Göran Nyhlén |
Det finns produkter som expanderar när det utsätts för värme. Denna typ av produkter kan vara utförda som ventiler som placeras i takfoten och fungerar vid normala omständigheter som en ventilationsöppning till vinden istället för ventilationsspringan i takfoten. När temperaturen ökar så expanderar ett värmekänsligt material som göra att ventilen stängs för att på så sätt stoppa brand och brandgaser från att komma in i vindsutrymmet. Denna typ av produkt är brandklassad och har använts ett tag i Norge. I Sverige har den dock inte fått så stor spridning. Fördelen med dessa svällande ventiler är att ventileringen av vinden via takfoten bibehålls under normal förhållanden.
Sprinkler
För de fall där brandspridning från en lägenhet till vinden utgör den främsta risken kan en lösning med sprinklersystem vara aktuell. Detta kan t.ex. vara aktuellt i flerbostadshus eller radhus i flera våningar. Genom att ha ett sprinklersystem i den översta lägenheten så kan en brand begränsas eller släckas tidigt. Risken för spridning från lägenheten, via fönster och takfot upp till vinden, är därmed kraftigt begränsad.
Utökade brandcellsgränser
Ytterligare ett alternativ som främst är aktuellt för flerbostadshus och radhus kan vara att utöka brandcellsindelningen. Kraven på skydd av takfot i BBR syftar till att upprätthålla brandcellsgränserna. Om brandcellsgränserna för lägenheterna dras upp till vinden så utgår behovet av skydd av takfoten.
Slutord
Det finns ett flertal olika tekniska lösningar för att begränsa brandspridning till vinden via takfoten. Det är inte rimligt att ge generella rekommendationer för vilken lösning som ska användas eftersom det bedöms vara beroende av konstruktionen och byggnadens arkitektur. Det anses även lämpligt att den brandtekniska lösningen för att skydda mot vindsbrand bedöms separat för varje enskilt projekt. Det är också viktigt att komma ihåg att de nya kraven i byggreglerna är funktionsbaserade. Det finns en flexibilitet och möjlighet att använda flexibla lösningar under förutsättningar att de verifieras analytiskt.
Det är viktigt att poängtera att de nya behoven innebär att nya lösningar måste utvecklas, utvärderas och implementeras - exemplen ovan kan tjäna som inspiration för detta!
